sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
SOU <strong>1999</strong>:1 Löneprivilegiet och lönegarantin 215<br />
ytterst inverkar menligt på företagandet och därigenom får negativa effekter på<br />
sysselsättningen.<br />
Insolvensutredningens förslag har varit föremål för remissbehandling. De<br />
flesta remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan invändningar utredningens<br />
förslag att fordringar avseende s.k. produktiv lön skulle ges förmånsrätt framför<br />
fordringar med säkerhet i företagshypotek. Flera remissinstanser var emellertid<br />
negativa till förslaget, däribland Finansinspektionen, Juridiska fakulteten vid<br />
Uppsala universitet, Sveriges Advokatsamfund, Svenska Bankföreningen, Sveriges<br />
Industriförbund, Svenska Arbetsgivareföreningen och Företagarnas Riksorganisation.<br />
I propositionen om företagsrekonstruktion (prop. 1995/96:5 s. 124 ff) anförs<br />
att det enligt regeringens mening finns skäl som talar för att förmånsrättsordningen<br />
ändras, men att det samtidigt finns viktiga invändningar mot Insolvensutredningens<br />
förslag. Således kan det, enligt propositionen, med fog ifrågasättas<br />
om den föreslagna ändringen verkligen medför att bankernas engagemang i rekonstruktionsförsök<br />
ökar i någon betydande utsträckning. I många fall torde<br />
bankerna ha små möjligheter i praktiken att agera för att påskynda en önskvärd<br />
rekonstruktion. En intensivare bevakning av företagskrediterna förutsätter också<br />
resursinsatser som är kostnadskrävande för bankerna. Sådana kostnader övervältras<br />
i praktiken på hela eller delar av låntagarkollektivet. Det är, heter det<br />
vidare i propositionen, inte säkert att bankerna skulle betrakta en sådan bevakning<br />
som lönsam vid en samlad bedömning. I många fall torde bankerna välja att<br />
i stället kräva kompletterande säkerheter i syfte att bibehålla den tidigare säkerhetsnivån.<br />
Det påpekas att Insolvensutredningen inte har presenterat någon<br />
analys av dessa frågor.<br />
I propositionen framhålls vidare att det råder delade meningar i frågan om<br />
bankerna borde bevaka sina utestående krediter mer aktivt än som sker i dag.<br />
Många remissinstanser menar att bankerna är för passiva, medan andra anför<br />
att det är svårt att i dagsläget hävda att bankerna inte tillräckligt aktivt bevakar<br />
och följer upp sina beviljade krediter.<br />
Betydelsen av 2 kap. 13 § första stycket bankrörelselagen (1987:617) behandlas<br />
i propositionen. Enligt nämnda bestämmelse får en bank avstå från<br />
"betryggande säkerhet" vid kreditgivning endast om den kan anses obehövlig<br />
eller om det annars finns särskilda skäl. Om bankerna skall kunna efterleva dessa<br />
regler måste de, vid en försämring av företagshypoteket, i många fall begära<br />
kompletterande säkerhet av annat slag. Behåller de samma eller i stort sett samma<br />
säkerhetsnivå, uppkommer inte över huvud taget den effekt som utredningen<br />
eftersträvar.<br />
I propositionen framhålls också att utredningens förslag kan få negativa effekter.<br />
Nyupplåningen kan komma att försvåras för de företag som är beroende<br />
av företagshypotek som säkerhet. Det sker genom att företagshypotekets värde<br />
som säkerhet försämras och genom att företagen i fråga därmed inte kan medges
Change language