sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Förmånsrätten för skatter och avgifter 189
medföra att verksamheten blir än mer effektiv. Om förmånsrätten för skatter och
avgifter avskaffas kan detta bli en ytterligare drivkraft i det utvecklingsarbete
som pågår. Att åtgärder sätts in på ett tidigt stadium när företag råkar i betalningssvårigheter
är av mycket stor vikt. Oavsett vilken rekonstruktionsform som
väljs är det enligt enstämmiga vittnesmål från rekonstruktörer, konkursförvaltare
m.fl. av stor betydelse att åtgärder vidtas i tid. För rekonstruktion utan konkurs
är detta oundgängligt. Vidtas åtgärder sent, återstår sällan annat än konkurs och
nedläggning.
Avskaffades skatteförmånsrätten, skulle staten ytterst sällan kunna konstatera
att den vid konkurs skulle få större utdelning än de 25 % som normalt utgör
ackordslikviden. Staten skulle, precis som andra oprioriterade borgenärer, få ett
intresse av att gäldenären rekonstrueras utan konkurs när detta är ekonomiskt
fördelaktigt.
Att, som Riksskatteverket antytt, företag skulle tvingas i konkurs genom att
myndigheterna ökade kraven på säkerhet, om skatteförmånsrätten avskaffas,
tror vi inte kan förekomma annat än marginellt. De myndigheter som kommittén
varit i kontakt med har samstämmigt uppgett att säkerhet redan i dag alltid krävs
om det finns möjlighet. Om myndigheterna skulle agera snabbare än i dag skulle
en del konkurser naturligtvis inträffa vid en tidigare tidpunkt än eljest. Däremot
torde ett snabbare agerande knappast leda till ett större antal konkurser.
Den rädsla som främst Skattemyndigheten i Stockholms län, men också vissa
andra skattemyndigheter, uttryckt för att staten skulle tvingas anta offentliga
ackord utan att kunna ställa villkor, om förmånsrätten avskaffas, anser vi vara
överdriven. Staten har alldeles oberoende av sin förmånsrätt en särställning
bland borgenärerna. Denna särställning beror bland annat på att staten ofta är en
av de största fordringsägarna. Vidare företräds staten av kunniga personer vars
arbetsuppgifter är just att utföra statens talan. Den danska skattestyrelsen uppgav
för kommittén att det endast förekommit ett par fall efter 1960-talet, då
skatteförmånsrätten avskaffades i Danmark, där ett ackord fastställts fastän
staten hellre hade försatt företaget i konkurs. Om det skulle visa sig att staten
inte kan göra sin röst hörd vid ackord, finns alltid möjligheten att ändra reglerna
om borgenärsmajoritet vid offentliga ackord eller sammansättningen av borgenärskommitté
enligt FRekL. Det borde vidare medföra positiva effekter för hela
borgenärskollektivet, om staten som är en stark borgenär med goda förutsättningar
att verka för samtliga borgenärers bästa kom att ingå i kretsen av oprioriterade
borgenärer.
5.5.5 Bör förmånsrätten bibehållas partiellt?
I direktiven antyds möjligheten av ett partiellt avskaffande av förmånsrätten för
skatter och allmänna avgifter.