sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Särskilda yttranden 377
månsrätten omfattar fordringar som inte på ett påtagligt sätt avviker från
lön i normala inkomstlägen.
När det gäller taket för lönegarantin välkomnar vi att det nu görs basbeloppsanknutet.
Däremot anser vi att fyra basbelopp är för lågt. Regler av
den här typen riskerar att bli kontraproduktiva för verksamheten genom att
nyckelpersoner flyr företag med tillfälliga formsvackor. Taket bör vara
minst sex basbelopp.
Avslutande synpunkter
Vi är ense med kommittén om att Sverige inte bör ratificera ILO:s konvention
nr 173 i dess nuvarande utformning. En ratificering förutsätter enligt
vår bedömning att avgångsvederlag fullt ut görs förmånsberättigade. Med
hänsyn till de ekonomiska ramar som givits kommittén framstår inte en sådan
reform som den mest angelägna. Vi kommer istället via våra fackliga
organisationer att verka för att tolkningen av konventionen ändras så att
ratifikationshindret faller bort.
Slutligen har vi konstaterat att en svårighet för oss att vinna gehör för
våra synpunkter har varit det sparbeting på lönegarantin om 300 miljoner
som regeringen i ett tilläggsdirektiv ålagt kommittén. Vi noterar med tillfredsställelse
att vi är ense med kommittén att det sparbetinget är svårförståeligt.
Systemet med intäkter och utgifter för lönegarantin är idag i balans
och går trendmässigt med överskott. Det saknas alltså inte ekonomiskt utrymme
för de reformer på löneskyddets område som vi föreslår.