sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Reformens genomförande 317
ekonomiska problem hos kredittagaren. Även detta torde leda till färre konkurser
genom rekonstruktioner utom konkurs och till lägre skuldsättning i
de konkurser som inträffar genom att dessa kommer i ett tidigare skede än i
dag. Avskaffandet av skatteförmånsrätten förväntas också bidra till tidigare
insolvensbehandling och fler rekonstruktioner utom konkurs. Härigenom
blir det statsfinansiella resultatet bättre än som framgår av de statiska beräkningarna.
Dels blir utbetalningarna från lönegarantin lägre, dels blir utdelningen
till staten åtminstone relativt sett bättre.
Det finns emellertid också faktorer som talar för att det kan bli färre tillgångar
att fördela i konkurserna om förslaget genomförs. Försämringen av
företagshypoteket kan nämligen också tänkas leda till att kreditgivarna i viss
utsträckning kompenserar sig genom andra former av säkerheter som factoring
och lagerpantsättning. Det leder i sin tur till att tillgångar som i dag
ingår i underlaget för företagshypoteket och som vi därför i våra beräkningar
av olika reformer delvis räknat andra borgenärer till godo, ändå kommer
att tillfalla kreditgivarna fast på andra grunder än i dag. Sådana säkerheter
har emellertid högre belåningsgrad, varför effekten motverkas av att gäldenären
har tillförts större krediter.
Om maximibeloppet och maximitiden för lönegarantin höjs, kommer en del
av de personer, som idag uppbär arbetslöshetsersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring,
inte att få någon sådan ersättning, eller så får de ersättning
under kortare tid. Kostnaderna för arbetslöshetsersättningen kan därför förväntas
minska. Statens utgifter för ersättning enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring
är relativt sett lägre än statens utgifter för lönegaranti. Dels gäller
en karenstid om fem dagar, dels ersätts endast 80 % av den sökandes dagsförtjänst,
dock högst 580 kronor per dag fem dagar per vecka (15 950 kronor
per månad om 22 dagar ersätts). Vidare finns vissa kvalifikationsregler,
vilket innebär att alla arbetstagare som är berättigade till lönegaranti inte
automatiskt är berättigade till arbetslöshetsersättning. Med hänsyn till den
osäkerhet som ligger i att vi inte vet hur många arbetstagare som kommer
att tas i anspråk och betalas av konkursboet under uppsägningstiden eller
hur många arbetstagare som varit berättigade till arbetslöshetsersättning om
lönegaranti inte utgått, avstår vi från att ange några exakta tal för den budgetmässiga
effekt som kan ligga i att kostnader flyttas från arbetslöshetsförsäkringen
till lönegarantin. Det är dock uppenbart att belastningen på arbetslöshetsersättningen
minskar till den del vårt förslag medför att vissa
arbetstagare belastar lönegarantin under en längre period än enligt gällande
regler.