sou 1999 1 - Regeringen

266 Företagshypoteket SOU 1999:1
dock ha minskat något genom senare rättspraxis, se t.ex. rättsfallet NJA
1991 s. 550.
Insolvensutredningen övergick därefter till att diskutera den alternativa
lösning som framförts av Håstad och som innebär att man "fryser" inteckningsunderlaget
vid tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion, se
avsnitt 7.1.4. Möjligheten för en rekonstruktör att disponera över kassa- och
banktillgodohavanden skulle enligt utredningen bli väsentligen densamma.
Inteckningshavarna har vidare inte någon principiell rätt att få gäldenären
försatt i konkurs under ett rekonstruktionsförfarande enligt FRekL. Betydelsen
härav kan emellertid diskuteras, framhöll Insolvensutredningen. Eftersom
borgenärerna fråntas rätten att söka gäldenären i konkurs, kan de bli
mera angelägna att bevaka sina intressen under en rekonstruktion. Och helt
avskurna från konkursinitiativ är de inte; är borgenärens rätt i fara, skall en
konkursansökan beviljas. Utan ett formellt krav på att bouppteckning upprättas
kan det vidare inte helt uteslutas att det i vissa fall kan uppstå osäkerhet
om inteckningsunderlagets omfattning. Till det sagda kommer att
man även med en alternativ lösning enligt Håstads modell sannolikt inte kan
undvara ett system med administrationsavtal och administrationskonto. Den
viktigaste vinsten med en lagregel enligt det alternativa förslaget blir därför
att den rättsliga innebörden av systemet blir tydligare.
Vid övervägande av det anförda kom Insolvensutredningen fram till att de
invändningar som kan riktas mot den av Håstad förespråkade lösningen inte
är så tungt vägande att de bör tillmätas någon avgörande betydelse. Lösningen
skulle undanröja de olägenheter som påtalats ovan utan att medföra
de nackdelar som ett upphävande av undantaget i 2 kap. 1 § 2 st. 1 p. FHL
skulle innebära. Genom sin klargörande verkan skulle en sådan rättsregel
också medföra ett incitament för borgenärer med säkerhet i företagshypotek
att medverka till rekonstruktionsförsök enligt förslaget till lagen om företagsrekonstruktion.
Den osäkerhet angående företagshypotekets omfattning
som kan föreligga i det enskilda fallet skulle vidare minska. Lagstiftningsbehovet
framstår, fortsatte Insolvensutredningen, än tydligare vid beaktande
av den betydelsefulla roll som en borgenär med säkerhet i företagshypotek
kommer att spela under det av utredningen föreslagna rekonstruktionsförfarandet.
Utredningen föreslog därför att en borgenär som har företagshypotek
till säkerhet för sin fordran, om konkurs följt inom viss tid från det att
ett förfarande enligt lagen om företagsrekonstruktion avslutades, har rätt till
betalning ur egendom som omfattades av hypoteket vid tidpunkten för beslutet
om företagsrekonstruktion eller ur egendom som trätt i sådan egendoms
ställe.
Enligt Insolvensutredningen utgör förslaget närmast en kodifiering av den
praxis som utvecklats vid betalningsinställelse under medverkan av Ackordscentralen
samt ett förtydligande av den rättsliga innebörden av denna