sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
146 Statistik och ekonomiska analyser SOU <strong>1999</strong>:1<br />
tiskt är lika stor, oberoende av vilket regelsystem för förmånsrätten som<br />
gäller, eller om det finns skäl att anta att en ändrad förmånsrätt kan ha realekonomiska<br />
effekter. I det följande gäller inte längre förutsättningen att alla<br />
borgenärer har samma information. Informationsproblem kan föreligga dels<br />
beträffande förhållanden under tiden fram till att ett låneavtal ingås, dels<br />
avseende utvecklingen sedan lånet beviljats.<br />
I analysen anförs att en ansats som försöker förklara existensen av kreditsäkerheter<br />
har sin utgångspunkt i de informationsproblem som avser utvecklingen<br />
sedan lånet beviljats. För att minska sin förlustrisk måste långivarna<br />
lägga ned resurser på övervakning. Om man kan visa att en säkerhet<br />
minskar övervakningskostnaden för säkerhetsborgenären mer än vad övervakningskostnaden<br />
ökar för oprioriterade borgenärer, är slutsatsen möjligen<br />
att gäldenären bör utnyttja sina tillgångar som kreditunderlag. Lägre totalkostnad<br />
uppnås om kreditgivare med höga övervakningskostnader erhåller<br />
realsäkerhet, medan de långivare som på ett effektivt sätt kan övervaka gäldenären<br />
är oprioriterade. Sammanfattningsvis konstaterar Clas Bergström<br />
och Stefan Sundgren att ansatsen endast gäller när säkerheter på ett avgörande<br />
sätt kan förhindra företaget att byta till en mer riskfylld verksamhetsinriktning<br />
eller när betydande skillnader föreligger mellan olika kreditgivares<br />
möjligheter att övervaka lånekontrakt. Eftersom en kreditgivare med<br />
företagshypotek inte kan begränsa gäldenärens frihet att disponera över<br />
egendom som omfattas av hypoteket, kan inte detta slag av kreditsäkerhet<br />
förhindra att gäldenären ändrar verksamhetsinriktning så att den blir mer<br />
riskfylld (avsnitt 3.1.4).<br />
När det gäller förmånsrätt för nya lån och tillgången på kapital visar<br />
analysen att förmånsrätt kan vara en förutsättning för att erhålla ny finansiering<br />
till lönsamma projekt men att det också finns situationer där förmånsrätt<br />
för nya lån kan innebära att företag erhåller finansiering till projekt som<br />
inte är lönsamma (avsnitt 3.1.5).<br />
En rad faktorer påverkar hur stor inverkan en förändring av förmånsrätten<br />
får på den ränta som olika långivare kräver. Dessa faktorer är bland<br />
annat risk, konkurskostnader och utseendet på företagets skuldsida. I analysen<br />
används kreditriskmodeller för att kvantifiera effekten av olika förändringar<br />
i förmånsrätten på kostnader för olika krediter. Beräkningar utförs på<br />
tre olika möjliga förändringar. Den första kallas i analysen ”Avskaffad statlig<br />
förmånsrätt” och innebär att all förmånsrätt avskaffas utom för realsäkerheter<br />
inklusive företagshypotek. Den andra kallas ”Den finländska reformen”<br />
och innebär att all förmånsrätt avskaffas utom för panträtt, inteckningsrätt<br />
och halva företagshypoteket. Den tredje kallas ”Avskaffat företagshypotek”<br />
och innebär att alla förmånsrätter utom förmånsrätt som följer<br />
av pant eller inteckning avskaffas. Analysen av kostnaden för lån från olika<br />
kreditgivare utgår från att den totala utdelningen i konkurs är oberoende av
Change language