sou 1999 1 - Regeringen

268 Företagshypoteket SOU 1999:1
En sådan förändring fordrar en särskild bestämmelse i förmånsrättslagen.
Utredningen har inte lagt fram något sådant förslag.
Det anförda innebär att förutsättningarna för bedömning av utredningens
förslag inte blivit ordentligt genomlysta av utredningen och
därmed inte heller prövade av remissinstanserna. Det är i sig ett starkt
skäl mot att genomföra förslaget.
Att förlägga "frysningstidpunkten" till tidpunkten för beslutet om företagsrekonstruktion
synes vidare vara förenat med svårigheter. En
komplikation gäller hanteringen av företagsintecknad egendom som
förkovras under en företagsrekonstruktion. Enligt gällande rätt skall en
värdestegring på företagsintecknad egendom som bearbetas under konkurs
fördelas mellan å ena sidan borgenärer med företagshypotek och å
andra sidan borgenärer med allmän förmånsrätt eller utan förmånsrätt.
Om frysningstidpunkten förläggs till rekonstruktionsförfarandets inledning,
torde värdeökning som uppkommer under företagsrekonstruktionen
få fördelas efter samma principer som vid fortsatt rörelsedrift under
konkurs. Denna fördelning är förenad med åtskilliga besvärliga
problem och förutsätter bl.a. en noggrann uppföljning av vad som sker
med den egendom som fanns vid frysningstidpunkten. Rörelsen måste
alltså i väsentliga hänseenden drivas på samma sätt som i konkurs.
Detta strider mot de grundläggande utgångspunkterna för det föreslagna
systemet för företagsrekonstruktion och minskar uppenbarligen rekonstruktörens
möjligheter att koncentrera sig på det som måste göras
för att få företaget på fötter. Härigenom hämmas möjligheterna att genomföra
en effektiv rekonstruktion.
Tidigare har framhållits att arbetet med företagsrekonstruktion måste
komma igång så snart som möjligt och att rekonstruktörens inledande
genomgång av läget i gäldenärsföretaget bör gå snabbt. Om tidpunkten
för beslutet om företagsrekonstruktion skall tillmätas avgörande betydelse
i konkurs, torde det vara nödvändigt att upprätta en fullständig
bouppteckning när företagsrekonstruktion beslutas. Detta försenar det
fortsatta förfarandet.
En annan komplikation är att en tidigarelagd frysningstidpunkt vid
företagsrekonstruktion medför att en konkursförvaltare ibland måste
laborera med två olika frysningstidpunkter. Det blir fallet exempelvis
om gäldenärsföretaget under företagsrekonstruktionen har påbörjat ett
arbete åt en kund, varvid gäldenärsföretaget pantsatt fordringen mot
kunden avseende kommande betalningar. Frågan om hur stor del av
denna fordran som utgör underlag för panträtten i konkurs avgörs med
hänsyn till vad som intjänats av fordringen före resp. efter konkursbeslutet
(jfr NJA 1973 s. 635).