sou 1999 1 - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

SOU <strong>1999</strong>:1 Särskilda yttranden 383 Den avgörande skillnaden mellan kontraktsteorin och den traditionella rättsvetenskapliga synen på förmånsrätten är att den förra betonar att det är den som vänder sig till kapitalmarknaden och söker kapital som får bära kostnaden för de olika informations- och övervakningsproblem som då kan uppkomma. Så vitt jag kan förstå föreligger det inte någon motsättning mellan privata incitament och samhällsekonomiska intressen vid valet av de regler som skall gälla vid företagets anskaffning av kredit. Gäldenären har incitament att tillgodose borgenärernas skyddsintresse, tillhandahålla den information som efterfrågas och utnyttja sin egendom som kreditunderlag på ett effektivt sätt. I den mån han inte lyckas med detta och i stället erbjuder kreditgivarna säkerheter som fördyrar övervakningskostnaderna och skapar intressekonflikter i samband med potentiella framtida konkursrealisationer eller rekonstruktionsförfaranden erhåller gäldenären en högre kapitalkostnad. Om en gäldenär till exempel utnyttjar företagshypotek på ett sådant sätt att borgenärer med de lägsta övervakningskostnaderna fråntas incitament att övervaka företaget, eller ger kreditsäkerheter som ger incitament att försätta företag i konkurs trots att värdet vid en rekonstruktion skulle vara högre, kommer företagets totala kapitalkostnad att vara högre. Eftersom företag vill minimera kapitalkostnad kommer man att utnyttja företagshypotek på ett sådant sätt som är förenligt med denna målsättning. I vissa situationer kan det vara ändamålsenligt att skriva in nollklausuler i lånekontrakt där man förbinder sig att inte i framtiden låna med företagshypotek som säkerhet, i andra situationer är det kanske optimalt att reducera värdet i den intecknade egendomen till kanske 50 procent. Slutligen kan det finnas situationer då ett företagshypotek där säkerheten utgör det fulla värdet av den intecknade egendomen är att föredra. En reform på området bör ha siktet inställt på att ge företag och långivare en variationsrik meny av kontraktsalternativ. En tvingande urholkning av företagshypoteket skulle vara en reform i motsatt riktning. Rättsvetenskapen har av hävd sett som sin huvuduppgift att analysera och förklara innehållet i lagstiftning och regleringar. Formella analytiska redskap, för att exempelvis förutsäga hur effektivt en föreslagen lagstiftningsprodukt kommer att fungera som fördelning av rättigheter och skyldigheter, används inte så ofta i den rättsvetenskapliga analysen. Ekonomisk vetenskap är däremot i besittning av analytiska och formella redskap som visserligen inte kan avslöja de exakta ekonomiska effekterna av normer, men som likafullt kan nå långt i den riktningen. Att kombinera ekonomi och juridik är långt ifrån oproblematiskt. För att ekonomisk analys av rättsliga problem skall bli framgångsrik krävs att rättsfrågor formuleras på ett adekvat sätt. I så måtto är rättsvetenskaplig analys omistlig. Ofta förtas värdet av ekonomisk analys just av bristen på
384 Särskilda yttranden SOU <strong>1999</strong>:1 klarhet ifråga om de rättsliga utgångspunkterna och deras innebörd. Att beroendet mellan ekonomi och rättsvetenskap är ömsesidigt framgår således av att ekonomer sällan kan uppnå tillfredsställande analytisk precision utan att integrera rättsvetenskaplig analys. Rättsvetenskapen löper alltså å sin sida risken att föreslå svagt underbyggda lösningar medan ekonomer föreslår lösningar på onöjaktigt formulerade problem. Det blir alltmer uppenbart att det svenska rättsväsendet är beroende av ekonomisk och juridisk analys i samverkan för att klara de utmaningar som lagstiftning och rättsbildning inom för svenskt näringsliv centrala områden kräver. Jag vill därför uttrycka min uppskattning av de seriösa försök till integration av ekonomi och juridik som har gjorts i utredningsarbetet.
Page 1 and 2:
Till statsrådet och chefen för Ju
Page 3 and 4:
SOU 1999:1 Innehåll 5 Innehåll I
Page 5 and 6:
SOU 1999:1 Innehåll 7 5.3 Tidigare
Page 7 and 8:
SOU 1999:1 Innehåll 9 9.1.4 Konsek
Page 9 and 10:
SOU 1999:1 Förkortningar 11 Förko
Page 11 and 12:
SOU 1999:1 Sammanfattning 13 Samman
Page 13 and 14:
SOU 1999:1 Sammanfattning 15 betalt
Page 15 and 16:
SOU 1999:1 Sammanfattning 17 och ge
Page 17 and 18:
SOU 1999:1 Sammanfattning 19 konkur
Page 19 and 20:
SOU 1999:1 Sammanfattning 21 Däref
Page 21 and 22:
SOU 1999:1 Sammanfattning 23 ett se
Page 23 and 24:
SOU 1999:1 Sammanfattning 25 åtgä
Page 25 and 26:
SOU 1999:1 Sammanfattning 27 Andra
Page 27 and 28:
30 Summary SOU 1999:1 Firstly, the
Page 29 and 30:
32 Summary SOU 1999:1 the opposite
Page 31 and 32:
34 Summary SOU 1999:1 ness as a res
Page 33 and 34:
36 Summary SOU 1999:1 in bankruptci
Page 35 and 36:
38 Summary SOU 1999:1 cases, he can
Page 37 and 38:
40 Summary SOU 1999:1 actually are
Page 39 and 40:
42 Summary SOU 1999:1 The Committee
Page 41 and 42:
44 Summary SOU 1999:1 As a conseque
Page 43 and 44:
SOU 1999:1 Författningsförslag 47
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
SOU 1999:1 Inledning 79 1 Inledning
Page 77 and 78:
SOU 1999:1 Inledning 81 Theodore Ei
Page 79 and 80:
84 Förmånsrättsordningens ändam
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
94 Utländsk rätt och internatione
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
100 Utländsk rätt och internation
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
Page 117 and 118:
SOU 1999:1 Statistik och ekonomiska
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
162 Förmånsrätten för skatter o
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
SOU 1999:1 Löneprivilegiet och lö
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
252 Företagshypoteket SOU 1999:1 a
Page 245 and 246:
254 Företagshypoteket SOU 1999:1 s
Page 247 and 248:
256 Företagshypoteket SOU 1999:1 f
Page 249 and 250:
258 Företagshypoteket SOU 1999:1 g
Page 251 and 252:
260 Företagshypoteket SOU 1999:1 g
Page 253 and 254:
262 Företagshypoteket SOU 1999:1 v
Page 255 and 256:
Page 257 and 258:
266 Företagshypoteket SOU 1999:1 d
Page 259 and 260:
268 Företagshypoteket SOU 1999:1 E
Page 261 and 262:
270 Företagshypoteket SOU 1999:1 V
Page 263 and 264:
272 Företagshypoteket SOU 1999:1 U
Page 265 and 266:
274 Företagshypoteket SOU 1999:1 A
Page 267 and 268:
276 Företagshypoteket SOU 1999:1 7
Page 269 and 270:
278 Företagshypoteket SOU 1999:1 7
Page 271 and 272:
280 Företagshypoteket SOU 1999:1 m
Page 273 and 274:
Page 275 and 276:
284 Företagshypoteket SOU 1999:1 p
Page 277 and 278:
286 Företagshypoteket SOU 1999:1 D
Page 279 and 280:
Page 281 and 282:
290 Företagshypoteket SOU 1999:1 B
Page 283 and 284:
292 Företagshypoteket SOU 1999:1 B
Page 285 and 286:
294 Företagshypoteket SOU 1999:1 k
Page 287 and 288:
296 Företagshypoteket SOU 1999:1 N
Page 289 and 290:
298 Företagshypoteket SOU 1999:1 s
Page 291 and 292:
300 Företagshypoteket SOU 1999:1 k
Page 293 and 294:
302 Företagshypoteket SOU 1999:1 n
Page 295 and 296:
304 Företagshypoteket SOU 1999:1 d
Page 297 and 298:
306 Företagshypoteket SOU 1999:1 o
Page 299 and 300:
308 Företagshypoteket SOU 1999:1 V
Page 301 and 302:
310 Företagshypoteket SOU 1999:1 j
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
314 Reformens genomförande SOU 199
Page 307 and 308:
316 Reformens genomförande SOU 199
Page 309 and 310:
SOU 1999:1 Övriga frågor 319 9 Ö
Page 311 and 312:
SOU 1999:1 Övriga frågor 321 När
Page 313 and 314:
SOU 1999:1 Övriga frågor 323 sidi
Page 315 and 316:
326 Författningskommentar SOU 1999
Page 317 and 318:
Page 319 and 320:
Page 321 and 322: 332 Författningskommentar SOU 1999
Page 355 and 356: 366 Särskilda yttranden SOU 1999:1
Page 371: 382 Särskilda yttranden SOU 1999:1
show all

sou 1999 1 - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?