sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Företagshypoteket 287
samma främst inom tillverkningsindustri och handel. Antagandet finner stöd
framför allt i det faktum att vissa andra kreditgivare är ofrivilliga (skadeståndsborgenärer
och staten) eller har en sämre förhandlingsposition än
bankerna (arbetstagare och leverantörer), varför de inte i motsvarande mån
kan minska sin kreditgivning eller höja sitt pris. Också den omständigheten
att bankernas kreditgivning förväntas bli långsiktig talar för att de är mer
angelägna om att få säkerhet än vad kortsiktiga kreditgivare (leverantörer)
är. Det är dock svårt att precisera i vilken mån företagshypotek verkligen
ökar kreditutbudet. Självfallet begär banker många gånger företagshypotek
även om de ändå hade varit beredda att ge krediten, eftersom säkerheten
ökar utsikterna till utdelning vid konkurs; kredittagarna bjuder i sin tur
ringa motstånd, eftersom företagshypotek endast kostar 1 % i stämpelskatt
och upplåtelsen inte nämnvärt minskar tillgången till kredit från andra håll.
Samtidigt måste beaktas att bankerna måste låna ut sina inlåningsmedel och
att lån till företag ger den bästa marginalen samt att bankerna i eget lönsamhetsintresse
bör vara beredda att ta en del kreditförluster. Redan i dag
skall och påstås kreditgivningen vara begränsad till företag med förmodat
god återbetalningsförmåga. Därmed borde ett bortfall av möjligheten att ta
företagshypotek inte påtagligt minska den existerande kreditgivningen till
företag. Ibland framstår kredittagarens verksamhet dock som alltför riskfylld,
och då får säkerheter, bl.a. företagshypotek, en avgörande betydelse.
Det kan inte heller uteslutas att bankerna i viss utsträckning ger lån på själva
säkerheten, dvs. i förlitan på att banklånet i huvudsak skall kunna betalas
tillbaka ur säkerheten ifall gäldenären går i konkurs, fastän andra borgenärer
då inte kommer att få betalt. Sådana krediter kommer naturligtvis att
minska om företagshypoteket försvinner.
Vi övergår nu till att studera företagshypotekets nackdelar.
7.5.4 Nackdelar med företagshypoteket
Ovan har framhållits att företagshypotekets kreditskapande och kreditförbilligande
effekt i huvudsak bygger på en övervältring av kreditriskerna på
borgenärer som är ofrivilliga eller som har en dålig förhandlingsposition.
Övervältringen kan synas oacceptabel och påkalla antingen att företagshypoteket
begränsas eller att de borgenärer, som inte kan förhandla om kreditvillkoren
från en lika god position, bereds möjlighet att skaffa sig en förmånsrätt
som är lika god som företagshypotekets. 8
8 I diskussionen om förmånsrättsordningen har någon framkastat att alla borde
ha förmånsrätt. Idén kan synas förfelad, men är i själva verket genial. Politiskt är
det naturligtvis lättare att åstadkomma lika rätt genom att ge alla bästa förmånsrätt
än genom att rycka godis ur munnen på dem som redan har.