sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1999</strong>:1 Förmånsrätten för skatter och avgifter 175<br />
Det motsvarade en utdelning på skatte- och avgiftsfordringarna om 22,8 procent,<br />
på lönefordringarna om 23 procent och på oprioriterade fordringar om<br />
3,6 procent. Om förmånsrätten för såväl skatter som löner avskaffas, skulle<br />
utdelningen till de oprioriterade bli 9,5 procent. Avskaffas enbart förmånsrätten<br />
för skatter, blir situationen annorlunda. Man måste då beakta dels den<br />
utdelning i konkurs som tillkommer löntagare utöver vad som utgår enligt<br />
den statliga lönegarantin, dels statens regressfordringar på grund av vad som<br />
utbetalts enligt garantin. Det betyder att avskaffandet av skatteprivilegiet i en<br />
del fall får mindre betydelse för icke förmånsberättigade borgenärer. Man får<br />
emellertid hålla i minnet att många företag saknar eller har endast få anställda.<br />
Vid utredningens undersökning saknade 63 % av företagen anställda och<br />
endast ca 10 % av samtliga företag hade flera än 5 anställda. Det anförda visar<br />
att en förändring beträffande de allmänna förmånsrätterna (inkl. löneprivilegiet)<br />
skulle avsevärt förbättra den genomsnittliga procentuella utdelningen<br />
till fordringsägare som f.n. saknar förmånsrätt i konkurs, medan en ändring<br />
enbart beträffande skatteprivilegiet får något mindre betydelse.<br />
En förbättring av de oprioriterade borgenärernas ställning torde komma<br />
framför allt fordringshavare med krav understigande en miljon kr till godo.<br />
Utredningens undersökning rörande företagskonkurser visar att fordringsbeloppen<br />
fördelade sig med 37,8 procent understigande 300 000 kr, 14,9 procent<br />
understigande 500 000 kr och 20,1 procent i intervallet upp till en miljon<br />
kr. Man har därför anledning utgå från att en förändring av nu diskuterat<br />
slag kommer att gagna bl.a. mindre företag som är underentreprenörer eller<br />
underleverantörer. Det bör dock erinras om att man här endast rör sig med<br />
genomsnittstal. I praktiken kommer en förbättrad utdelning till de oprioriterade<br />
borgenärerna att växla från bransch till bransch och från konkurs till<br />
konkurs. Sammantaget får förbättringen anses vara av inte obetydlig omfattning.<br />
Enligt Insolvensutredningen skulle ett avskaffande av skatteprivilegiet också<br />
främja rekonstruktion utan konkurs. Utredningen menade att det med nuvarande<br />
regler är tydligt att oprioriterade borgenärer ofta saknar intresse av att delta i ett<br />
insolvensförfarande som inte kan förväntas ge dem annat än ett mycket blygsamt<br />
ekonomiskt utbyte. Avskaffas skatteprivilegiet finns anledning förmoda, att<br />
intresset från de f.n. icke förmånsberättigade fordringsägarnas sida ökar. Det<br />
bör i sin tur innebära bättre förutsättningar för att få till stånd ett insolvensförfarande<br />
innan gäldenären är ohjälpligt insolvent.<br />
Staten kan i och för sig redan idag helt eller delvis avstå från sin förmånsrätt<br />
och därigenom i motsvarande mån delta i ackord. Det är emellertid f.n. rätt<br />
ovanligt att staten medger ackord beträffande offentligrättsliga fordringar (se<br />
SOU 1987:10 s. 380 ff och 1990:74 s. 99 f). En förändring beträffande förmånsrätten<br />
skulle enligt Insolvensutredningens uppfattning vara till fördel på det
Change language