sou 1999 1 - Regeringen

110 Utländsk rätt och internationella normer SOU 1999:1
Beträffande "utility service" (såsom telefon, gas och el) gäller en särskild
bestämmelse. Huvudregeln är, att borgenären inte kan vidta några åtgärder, t.ex.
stänga av leveransen, på grund av att gäldenären inte har betalat sina räkningar i
vederbörlig ordning innan förfarandet inleddes. En förutsättning är dock att gäldenären
inom viss kortare tid på ett godtagbart sätt garanterar att framtida avgifter,
dvs. avseende tiden efter förfarandets början, kommer att betalas. – Även
beträffande arbetsavtal föreligger särskilda regler.
3.3.6 Tyskland
I Tyskland gällde 1877 års konkurslag (Konkurs-verordnung) och 1935 års
ackordslag (Vergleichsverordnung) fram till och med år 1998. Från den
1 januari 1999 har dessa lagar ersatts av 1994 års Insolvenzordnung.
Anledningen till reformen var bl.a. att inte bara antalet ackord var litet utan
att detsamma gällde antalet konkurser som kunde genomföras och inte behövde
avskrivas på grund av brist på medel till konkurskostnaderna (jfr §§ 26 och
207). Vid igångsättandet av reformarbetet 1978 låg tonvikten på rekonstruktion
av insolventa företag, men senare blev borgenärernas rättigheter mer framhävda.
Övergripande gäller att ackord och konkurs nu är sammanslagna till ett enda
förfarande, där det undersöks om gäldenärens verksamhet kan rekonstrueras
eller om tillgångarna måste säljas (1 §). Förfarandet kan inledas vid oförmåga
att betala förfallna skulder, vid anteciperad betalningsoförmåga och vid insufficiens
(§§ 17− 19). Den första rättsföljden av ett inlett insolvensförfarande är ett
moratorium (§§ 89− 90). Förvaltningen övertas normalt av en förordnad förvaltare,
men gäldenären kan tillåtas behålla förvaltningen (§ 270). Såväl gäldenären
som förvaltaren kan framlägga en insolvensplan (rekonstruktionsplan), men i
sistnämnt fall krävs normalt gäldenärens godkännande (§§ 218 och 247). Planen
berör oprioriterade borgenärer. Ingen av dem skall dock behöva förlora på ett
ackord jämfört med vad en likvidation skulle ha givit (§ 251). I övrigt finns frihet
för borgenärerna att med respekt för de berörda borgenärernas lika rätt besluta
om lämpliga åtgärder (§ 217). Planen prövas dock av rätten och blir föremål
för omröstning.
Trots bakgrunden till reformen är det fortfarande lätt att överlåta egendom
eller att upplåta panträtt, så att insolvensboet utarmas.
Äganderätt kan i stor utsträckning förvärvas från gäldenären genom avtal
med denne, utan att verklig tradition eller denuntiation behöver ske eller förvärvet
registreras. I fråga om lösöre räcker det att överlåtaren åtar sig att besitta
saken för förvärvarens räkning. Vid pantsättning måste rättshandlingen markeras
genom tradition eller denuntiation eller registrering. Säkerhetsöverlåtelser
följer dock överlåtelseregler. Om det är fråga om ett omsättningsförvärv, har
förvärvaren rätt till Aussonderung (separationsrätt, § 47). Vid säkerhetsöverlå-