sou 1999 1 - Regeringen

80 Inledning SOU 1999:1
1.2 Arbetets bedrivande
Förmånsrättskommitténs ledamöter, sakkunniga och experter har under hela
utredningsarbetet sammanträtt kontinuerligt och med något undantag in
pleno.
Förmånsrättsordningen i jämförbara länder har studerats. Härvid har
representanter för kommittén besökt Danmark, Norge och Finland, se
redogörelsen i kap. 3.
Under utredningsarbetet har representanter för Förmånsrättskommittén
intervjuat konkursförvaltare och företagare samt företrädare för banker,
skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter och löntagare. En sammanställning
av anteckningar från intervjuerna fogas till betänkandet som bilaga 4.
Förmånsrättskommittén har vidare tagit del av den undersökning som Insolvensutredningen
utförde i samarbete med fem kronofogdemyndigheter i deras
egenskap av tillsynsmyndighet i konkurs i respektive län avseende 958 företagskonkurser
som avslutats under 1990 och som redovisas i Insolvensutredningens
betänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU 1992:113). För att följa upp
Insolvensutredningens kartläggning och ytterligare beskriva utfallet för olika
borgenärskategorier har Förmånsrättskommittén, i samarbete med samma
kronofogdemyndigheter som bistod Insolvensutredningen, undersökt 1 635
företagskonkurser som avslutats under år 1996, se avsnitt 4.3.
Kommittén har inhämtat rättsekonomiska undersökningar från Karin
Thorburn, Dartmouth College, USA, från Clas Bergström, Handelshögskolan
i Stockholm och Stefan Sundgren, Svenska Handelshögskolan i
Vasa, Finland, samt från Theodore Eisenberg, Cornell Law School, USA,
se avsnitt 4.4. Undersökningarna fogas till betänkandet som bilaga 5− 7.
Karin Thorburns undersökning ”En empirisk analys av utdelning i
svenska konkurser” baseras på uppgifter om 350 svenska aktiebolag som
gick i konkurs under åren 1988-1991. Hon har undersökt hur fordringarna
fördelar sig på de olika fordringsklasserna pant i lös egendom, pant i fast
egendom, hyra, företagshypotek, revision, skatter, löner och oprioriterad
samt hur utdelningen fördelar sig mellan dessa fordringsklasser. Karin
Thorburn har vidare analyserat hur utdelningen skulle ha fördelats om
förmånsrättsordningen varit en annan än den nuvarande.
Stefan Sundgren och Clas Bergströms analys ”Förmånsrättens teori och
empiri” syftar främst till att belysa förmånsrätternas inverkan på borgenärernas
beteende i samband med konkurs eller rekonstruktion utom konkurs,
samt om förmånsrätterna endast har fördelningsmässiga effekter eller om
realekonomiska effekter också kan uppkomma. Det empiriska materialet är
hämtat från Finland där förmånsrättsordningen nyligen förändrats i syfte att
göra borgenärerna mer likställda varvid flera allmänna förmånsrätter
slopades.