sou 1999 1 - Regeringen

286 Företagshypoteket SOU 1999:1
Den bästa garantin mot riskökning ger naturligtvis en stor soliditet (dvs.
stor andel egenkapital) eller personligt ansvar i form av borgen, pant i ägarens
egendom eller ställföreträdaransvar för skatter.
En fördel med företagshypotek brukar vidare anges vara att kredittagaren
inte behöver lämna andra säkerheter, som borgen eller pant i ägarens personliga
egendom. Kredittagaren behöver inte heller deponera varulagret hos
tredje man eller pantsätta kundfordringar, med underrättelse till tredje man
(fordringens gäldenär) att fullgörelse får ske bara till panthavaren. Sådana
lösningar försvårar och fördyrar de affärstransaktioner genom vilka kredittagaren
skall återbetala krediten.
Som framgår av beskrivningen nedan i samband med behandlingen av
seriekonkurser är det inte ovanligt att kredittagarens ägare får lämna en
mindre s.k. skötselborgen eller en begränsad inteckning i privat egendom.
Detta är en naturlig konsekvens av att aktiekapitalet inte behöver vara större
än 100 000 kr. Ett personligt ansvar mot företagshypotekshavaren kan också
behövas för att balansera det personliga ansvar ställföreträdaren har för
företagets skatter. Vad frågan nu gäller är om aktieägarna kommer att avkrävas
personliga säkerheter uppgående till hela eller en stor del av kreditbeloppet,
om företagshypoteket avskaffas. Vi betvivlar att detta vanligen
blir följden. Aktieägarna skulle i så fall sällan vara beredda att låna, och
banken skulle gå miste om en potentiellt förmånlig affär. Möjligen kommer
kraven på personliga säkerheter att justeras något uppåt, men det är inte
givet att detta vore generellt olämpligt.
Alternativa pantsäkerheter i varulager och kundfordringar kommer naturligtvis
att öka, men sådana säkerheter kommer också att ge företagaren
mer kredit. Eftersom kredittagaren avskärs rådigheten, kommer belåningsgraden
att kunna väsentligt överstiga 50 % som företagshypoteket antas
maximalt ge. Exempelvis är det inte ovanligt att factoringavtal innehåller
belåningsgrader på 80 %. Intervjun med de danska bankerna (Finansrådet)
talar mot att företagarna kommer att slentrianmässigt gå med på lagerpantsättning
och factoring.
Leasing förekommer redan i stor utsträckning avseende anläggningstillgångar.
Lika litet som äganderättsförbehåll kan leasing ge säkerhet i omsättnings-
och förbrukningsvaror, över vilka leasetagaren har fri förfoganderätt
på kredit under avtalstiden.
Sammanfattningsvis förmodas företagshypotek i de förarbeten som ligger
bakom den nuvarande lagstiftningen öka eller förbilliga det totala kreditutbudet
till de mindre och medelstora företag, jämnt spridda över landet, som i
dag lämnar sådan säkerhet, dvs. företag med några år på nacken och verk-
dröjsmål realisera säkerheten genom att en receiver tar kontrollen över rörelsen
för säkerhetshavarens räkning respektive genom s. k. foreclosure.