sou 1999 1 - Regeringen

320 Övriga frågor SOU 1999:1
9.1.2 Offentliga åtaganden
Enligt direktiven om offentliga åtaganden skall vi förutsättningslöst pröva i
vad mån det offentliga åtagande som är föremål för vårt uppdrag bör vara
en offentlig angelägenhet. Enligt dessa direktiv skall vi också, om förslagen
innebär utgiftsökningar eller inkomstminskningar för staten, visa hur dessa
skall finansieras samt analysera möjligheter till besparingar och efektiviseringar.
Frågor rörande kostnader och finansiering har vi behandlat i kapitel
8.
Det offentliga åtagande som uppkommer vid en konkurs gäller dels utseende
och tillsyn av förvaltare, varvid staten ytterst garanterar förvaltarens
arvode, dels lönegaranti till konkursgäldenärens anställda. Det offentliga
åtagande som rör konkursförvaltningen torde omfattas av den nu verksamma
Konkurstillsynsutredningen (Ju 1997:05).
När det gäller det offentliga åtagandet beträffande lönegarantin har
kommittén ingående prövat om och i så fall i vilken omfattning löneskyddet
vid konkurs skall fyllas genom statlig lönegaranti. Vi har kommit fram till
att löneskyddet vid konkurs är grundat på goda sociala skäl och att inte ens
bästa förmånsrätt kan garantera ett acceptabelt resultat i det enskilda fallet.
Vår uppfattning är därför att lönegarantin även i framtiden bör utgöra ett
offentligt åtagande. De förändringar vi föreslår av lönegarantin och de
statsfinansiella effekterna av våra förslag redovisas i kapitel 6 och 8.
Genom en riksdagsmotion, en interpellation och en skrivelse till regeringen
(se avsnitt 6.3.3 och 6.3.4) aktualiseras frågan om lönegarantin bör
ersättas av en s.k. konkursförsäkring. Förslagen går ut på att en konkursförsäkring
skall utformas efter mönster av den allmänna sjukförsäkringen
och hanteras av försäkringskassorna. Vi uppfattar förslagen så att även en
konkursförsäkring skulle utgöra ett offentligt åtagande.
9.1.3 Regionalpolitiska konsekvenser
Enligt direktiven rörande regionalpolitiska konsekvenser bör kommittéer och
särskilda utredare belysa regionalpolitiska konsekvenser av sina förslag.
Därvid skall särskilt beaktas hur förslagen påverkar sysselsättningen och
den offentliga servicen i olika delar av landet. Vidare skall beaktas hur
planerade förändringar av taxor, avgifter, skatter och bidrag påverkar de
ekonomiska förutsättningarna för kommuner, näringsliv och privatpersoner
i olika delar av landet. Vid förslag till större omorganisationer eller bildande
av nya myndigheter skall det redovisas överväganden om decentralisering
och lokalisering utanför Stockholmsregionen.