sou 1999 1 - Regeringen

190 Förmånsrätten för skatter och avgifter SOU 1999:1
Insolvensutredningen ställde, liksom tidigare Lagberedningen, frågan om
staten i vart fall borde ha förmånsrätt för skattebelopp som arbetsgivare innehållit
vid utbetalning av anställdas löner samt för mervärdesskatt. Motiveringen
var att det skulle röra sig om ett slags redovisningsmedel. Insolvensutredningen
anförde emellertid att de skatteslag som skulle kunna betraktas som redovisningsmedel
utgör endast ca 31 % av aktuella fordringar, varför det redan av
statsfinansiella skäl saknades anledning att särbehandla dessa fordringar.
Vi har från Riksskatteverket emellertid inhämtat att skatteslagen källskatt,
mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter hos konkursföretagen utgör ca 2/3 av
fordringarna på skatt och allmän avgift. 4 Beloppets storlek är emellertid, som
ovan anförts, inget gott argument för förmånsrätt. Frågan gäller bara om dessa
fordringars särskilda art motiverar en särbehandling.
Svaret på frågan måste vara nej. Tidigare fanns förmånsrätt för myndlingar i
förmyndares konkurs, när myndlingarnas medel förskingrats, men denna förmånsrätt
slopades genom 1970 års förmånsrättslag. Det kan inte gärna godtas
att bara staten får förmånsrätt vid förskingring. Härtill kommer att arbetsgivaren
i fråga om källskatt och arbetsgivaravgifter inte mottagit medel för annan med
redovisningsskyldighet utan skall betala med medel som kommer ur arbetsgivarens
egen förmögenhet. Lagen om redovisningsmedel och förskingringsstadgandet
är således inte tillämpliga. Detsamma gäller mervärdesskatteskulder; företagaren
har inte mottagit medel från sina kunder för statens räkning, utan skatteskyldigheten
uppkommer hos företagaren. 5
Insolvensutredningen diskuterade också en tidsmässig avgränsning på det
viset att endast fordringar belöpande på en viss tid före konkursutbrottet, t.ex.
sex månader, skulle vara prioriterade. En sådan lösning skulle göra det möjligt
för staten att under flera månader undersöka gäldenärens ekonomiska ställning
och genomföra lämpliga indrivningsåtgärder. Lösningen skulle emellertid motverka
att rekonstruktionsåtgärder vidtas på ett tidigt stadium. Den kan därför ej
rekommenderas.
5.5.6 Förmånsrättens betydelse för
kreditförsörjningen
I direktiven uppmanas vi att studera skatteförmånsrättens inverkan på kreditgivningen
till företag.
4 Se avsnitt 5.4.
5 För frågan om analogisk tillämpning av lagen om redovisningsmedel på innehållen
källskatt för den händelse att arbetsgivaren skulle ha avskilt källskattemedlen
medan han fortfarande var solvent, se Håstad i TSA 1974 s. 344 ff, Walin,
Separationsrätt, 1975, s. 108 f och Håstad i Festskrift till Jan Ramberg, 1996,
s. 285.