23.09.2013 Views

sou 1999 1 - Regeringen

sou 1999 1 - Regeringen

sou 1999 1 - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SOU <strong>1999</strong>:1 Utländsk rätt och internationella normer 107<br />

3.3.4 England<br />

Borgenärer med panträtt erhåller betalning ur säkerheten och berörs inte av<br />

”förmånsrättsordningen” vilken framgår av en rad olika lagbestämmelser. Förenklat<br />

uttryckt innebär dessa regler att kostnaderna för förfarandet, fordringar<br />

med allmän förmånsrätt samt fordringar som säkrats genom utmätning inom tre<br />

månader före konkursen går före fordringar som säkras av floating charge (den<br />

närmaste motsvarigheten till vårt företagshypotek). Härefter följer i tur och ordning<br />

oprioriterade fordringar, fordringar på ränta som belöper på tiden efter<br />

konkursbeslutet samt efterställda fordringar. En borgenär med säkerhet i form<br />

av floating charge erhåller således betalning endast om fordringar med bättre rätt<br />

fått fullt betalt. Fordringar med allmän förmånsrätt, liksom de oprioriterade<br />

fordringarna, har inbördes lika rätt. Allmän förmånsrätt följer med statens fordran<br />

på innehållen källskatt, avseende ett år före fristdagen, på mervärdeskatt,<br />

avseende sex månader före fristdagen, samt på bilskatt, "spelskatt", sociala avgifter<br />

och pensionsavgifter för viss tid. Vidare har arbetstagares fordran på lön<br />

avseende fyra månaders arbete före fristdagen samt semesterersättning m.m.<br />

allmän förmånsrätt. Såvitt avser fordran på utestående lön gäller ett relativt lågt<br />

maximibelopp, som år 1992 uppgick till £ 800. Lönefordringar ersätts emellertid<br />

genom lönegaranti för vilken gäller ett högre maximibelopp, se nedan.<br />

I engelsk rätt finns ett antal olika säkerhetsrätter. En viktig skiljelinje går<br />

mellan en floating charge och övriga säkerhetsrätter till vilka bland annat hör<br />

s.k. fixed charge. Fixed charge innebär att borgenären har säkerhet i viss bestämd<br />

egendom, men utan att ha besittningen till denna, såsom panträtt i fast<br />

egendom eller i fordringar. Floating charge däremot, vilken är en säkerhetsrätt<br />

som funnits från senare delen av 1800-talet och som har ett mycket stort användningsområde,<br />

särskilt då borgenären är en bank, företer stora likheter med<br />

det svenska företagshypoteket. Borgenären har här säkerhet i ett "flöde av egendom".<br />

Endast bolag (och jordbrukare) kan upplåta floating charge, och objektet<br />

utgörs i regel av tillgångarna i rörelsen. Säkerhetsunderlaget kan med andra ord<br />

växla. Gäldenären kan fortsätta sin verksamhet och använda den säkerhetsbelastade<br />

egendomen som förut. Vid en viss tidpunkt "kristalliseras" säkerheten<br />

och övergår till att vara fixed, dvs. gälla i viss bestämd egendom.<br />

Säkerheten kan kristalliseras i fyra fall, nämligen dels om företaget försätts i<br />

konkurs eller upphör med sin verksamhet av annan anledning, dels om en administrative<br />

receiver utses (kan jämföras med att företagsrekonstruktion inleds)<br />

eller om någon annan omständighet inträffar som enligt avtalet mellan borgenären<br />

och gäldenären skall ha denna effekt. Vanligt är, att borgenären erhåller<br />

såväl en fixed charge i viss egendom som en floating charge i resterande egendom.<br />

Rent allmänt kan sägas, att en floating charge har en något sämre ställning<br />

än en fixed. Bland annat gäller att fordringar med allmän förmånsrätt (se ovan<br />

angående förmånsrätt för skatter och löner), om övriga tillgångar inte räcker,

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!