sou 1999 1 - Regeringen

316 Reformens genomförande SOU 1999:1
talningarna kommer att avse tiden efter konkursen och därmed en oprioriterad
regressfordran.
Sammantaget leder våra beräkningar av förslagets effekter för statens
kostnader för lönegarantin till följande resultat.
Nuvarande och framtida utbetalning 1 miljard
Beräknad utdelning = 400 (60 % av 600 = 360 + 10 % av 400 = 40)
Utdelning enligt gällande förmånsrättsordning = 100
Ökad utdelning = 300 (400 − 100)
Om skattefordringar blir oprioriterade får de en relativt sett sämre utdelning
än oprioriterade lönefordringar. Det beror på att skattefordringar oftare än
lönefordringar förekommer i konkurser utan utdelning. Vi uppskattar att
utdelningen på skattefordringar kommer att minska något, trots att förslaget
beräknas medföra att den genomsnittliga utdelningen till oprioriterade höjs
till 10 %, vilket motsvarar den utdelning som skatteförmånsrätten idag ger.
Som framhållits ovan är vår bedömning beträffande utbetalningarna från
lönegarantin att dessa kommer att minska. Om bedömningen är riktig kan
den minskade utdelningen på skattefordringar komma att uppvägas av
minskade utbetalningar från lönegarantin. En halvering av statens utdelning
på skattefordringar skulle ett normalår innebära minskad utdelning med
omkring 100 miljoner kronor vilket motsvarar 10 % av utbetalningarna från
lönegarantin.
8.3 Andra effekter
Vårt förslag syftar till att förbättra möjligheterna att rekonstruera livskraftiga
företag och minska de s.k. seriekonkurserna samtidigt som arbetstagarnas löneskydd
i konkurs förstärks. Om antalet konkurser minskade, skulle det innebära
stora vinster för staten. Kostnaderna för lönegarantin skulle minska, skattefordringarna
i konkurs skulle minska, de konkurskostnader som stannar på staten
skulle minska osv. Men framför allt skulle stora vinster göras genom att
konkurser ofta har påtagliga och tragiska effekter för konkursborgenärerna,
vilket i sin tur orsakar kostnader för staten.
Vårt förslag innebär att företagshypotekets ställning försämras samtidigt
som säkerhetens värde blir enklare att uppskatta. Det bör leda till att kreditgivarna
gör en noggrannare kreditprövning. I vissa fall kommer kredit inte
att beviljas eller att beviljas till ett lägre belopp. Det borde i förlängningen
leda till färre konkurser och lägre skuldbelastning i de konkurser som inträffar.
En reform som minskar företagshypotekets värde torde också leda till
att kreditgivaren reagerar tidigare och kraftfullare på signaler som indikerar