sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
SOU <strong>1999</strong>:1 Förmånsrätten för skatter och avgifter 179<br />
ett alldeles särskilt skäl att betala skattefordringar framför andra skulder, nämligen<br />
att undvika straff respektive personligt betalningsansvar för skulderna enligt<br />
främst uppbördslagen och mervärdesskattelagen. Att återvinningsfall avseende<br />
betalda skattebelopp varit utomordentligt sällsynta bemöttes med att återvinningsfall<br />
över huvud taget är relativt sällan förekommande och att återvinningsreglernas<br />
största betydelse är preventiv. Insolvensutredningen ansåg att den mest<br />
relevanta invändningen mot att upphäva återvinningsförbudet var de tillämpningsproblem<br />
som en återvinningsmöjlighet kan medföra. Ett problem är den<br />
uppenbara svårigheten att visa ond tro hos staten, vilken illustreras bl.a. genom<br />
rättsfallet NJA 1974 s. 378. Å andra sidan, anförde utredningen, gäller detta inte<br />
bara skattetransaktioner utan alla transaktioner med juridiska personer. Som<br />
framhållits i doktrinen (se Welamson, Konkurs, Stockholm 1974, s. 77) är det<br />
emellertid av stor betydelse att staten kan försättas i ond tro genom ett särskilt<br />
meddelande om gäldenärens obestånd. En återvinningsmöjlighet skulle därför,<br />
trots bevissvårigheterna beträffande den onda tron, enligt Insolvensutredningens<br />
uppfattning inte sakna praktisk betydelse.<br />
Ett annat tillämpningsproblem, som också påtalades under remissbehandlingen<br />
av Lagberedningens förslag om återvinning av skattebetalningar, är svårigheten<br />
att bedöma om en skattebetalning är ordinär, när stora ackumulerade belopp<br />
betalas strax före konkurs eller när gäldenären betalar förfallna skatter en<br />
viss tid efter vederbörlig uppbördstermin. Detta ansåg Insolvensutredningen<br />
dock knappast vara något skäl att undanta skatter och avgifter från återvinningsbestämmelserna,<br />
eftersom precis samma svårigheter uppstår om en gäldenär<br />
strax före konkurs betalar stora, ackumulerade leverantörsskulder som förfallit<br />
någon tid före betalningen. Utredningen hänvisade i detta hänseende till vad<br />
Lagberedningen, med instämmande av departementschefen, uttalat angående<br />
tolkningen av rekvisitet ordinär i just dessa situationer (se SOU 1970:75 s. 150<br />
och prop. 1975:6 s. 227). Enligt dessa uttalanden skall vanliga löpande betalningar<br />
av bl.a. skatt eller innehållna källskatter vara skyddade även om betalningen<br />
faktiskt försämrat gäldenärens ekonomiska ställning från andra borgenärers<br />
synpunkt. Även löpande betalningar som ej fullgörs förrän någon tid efter<br />
förfallodagen kan böra godtas som ordinära, t.ex. om gäldenären brukat successivt<br />
göra rätt för sig i efterhand. Däremot är det inte avsett att betalning av skuld<br />
som stått ute eller kumulerats under längre tid skall kunna godtas som ordinär.<br />
Enligt Lagberedningen kan en betalning som skett sedan gäldenären förklarat sig<br />
inställa sina betalningar inte heller, objektivt sett, anses ordinär, frånsett hyra för<br />
bostad och liknande. Till de av Lagberedningen gjorda uttalandena ville Insolvensutredningen<br />
foga, att betalning av skatt som sker enligt en av kronofogdemyndighet<br />
uppgjord avbetalningsplan också bör anses som ordinär. Efter ett
Change language