sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
sou 1999 1 - Regeringen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
210 Löneprivilegiet och lönegarantin SOU <strong>1999</strong>:1<br />
underströk att ändringen i förmånsrättsordningen inte medför någon försämring<br />
när det gäller garantins tillämplighet och omfattning. En annan fråga är om en<br />
ändrad förmånsrättsordning kommer att få återverkningar på antalet arbetstillfällen.<br />
I detta sammanhang erinrade utredningen om att kreditgivarnas utlåning<br />
till företagen enligt utredningens ovan redovisade bedömning inte kommer att<br />
påverkas. Några negativa återverkningar på antalet arbetstillfällen behöver därför<br />
inte uppstå i det avseendet. I fråga om den skärpning av kredituppföljningen<br />
som förslaget förväntas medföra torde återverkningarna, enligt utredningens<br />
uppfattning, vara positiva. Det förhåller sig nämligen så att rekonstruktioner<br />
som vidtas i ett tidigare skede har bättre förutsättningar att lyckas än sådana<br />
rekonstruktioner som företas i ett senare sked. Detta förhållande bör i sin tur<br />
innebära att arbetstillfällena i de här företagen kan räddas i vidare omfattning än<br />
för närvarande.<br />
Mot bakgrund av de överväganden som redovisats ovan kom utredningen<br />
fram till att det från samhällsekonomisk synpunkt framstår som lämpligt att<br />
ändra förmånsrättsordningen så att fordringar på produktiv lön ges bästa förmånsrätt.<br />
Det betydde vidare att utredningen ansåg att garantins nuvarande gynnande<br />
av konkursformen leder till en snedvridning vid valet av form för rekonstruktioner<br />
av företag som går dåligt. Sammanfattningsvis stannade alltså utredningen<br />
för en förmånsrättsordning av följande utseende.<br />
1. Fordringar på produktiv lön.<br />
2. Företagshypotek.<br />
3. Skattefordringar.<br />
4. Övriga lönefordringar.<br />
Till betänkandet har fogats ett särskilt yttrande av de sakkunniga Kent Brorsson<br />
(Svenska arbetsgivareföreningen), Stig Carlsson och Per-Olof Ekeberg<br />
(Landsorganisationen i Sverige), Peter Hohenstein och Anders Hult (Tjänstemännens<br />
centralorganisation) samt experterna P.G. Persson (Svenska Bankföreningen)<br />
och Anders Åberg (Småföretagens Riksorganisation). I yttrandet avstyrktes<br />
utredningens förslag. Som skäl härför anfördes bl.a. att ett genomförande<br />
av förslaget kommer att innebära att huvuddelen av de drygt 75 000 företag<br />
med anställda som har lån mot säkerhet i företagshypotek kommer att bli tvungna<br />
att ställa kompletterande säkerhet. De riskerar annars att få sina lån uppsagda.<br />
På kort sikt skulle förslaget medföra en betydande oro på kreditmarknaden.<br />
Många företag kommer under lång tid inte att kunna överblicka om de kan finansiera<br />
sin verksamhet eller vilka kreditkostnader de har att kalkylera med,<br />
hette det i yttrandet. I ett antal fall kommer företagen inte att kunna uppfylla<br />
kraven på utökat säkerhetsunderlag. Där dessa företag kan ordna en alternativ<br />
finansiering kommer detta säkerligen att medföra högre kreditkostnader. Följden<br />
blir att ett antal företag blir tvungna att göra inskränkningar eller andra förändringar<br />
i verksamheten. I vissa fall kommer företagen inte att klara den försämring<br />
av kapitalförsörjningen som utredningens förslag omedelbart leder till. Man
Change language