sou 1999 1 - Regeringen

254 Företagshypoteket SOU 1999:1
skall tas i anspråk för betalning av det allmännas fordringar på den restitutionsberättigade.
7.1.3 Förmånsrättens placering
Vid konkurs hos inteckningsgäldenären innebär företagshypotek att inteckningshavaren
enligt 5 § FRL har förmånsrätt till betalning ur den egendom
som utgör underlag för företagshypoteket. Efter en lagändring år 1975 ger
företagshypotek bättre förmånsrätt än förmånsrätt för lön. Bakgrunden till
lagändringen var reformarbetet på det arbetsrättsliga området, som ledde till
att lagen (1974:12) om anställningsskydd (LAS) antogs. LAS innehöll bl.a.
regler om uppsägningstid varierande mellan en och sex månader. Detta
medförde en försämring av den dåvarande företagsinteckningen, eftersom
lönefordringar vid konkurs i stor utsträckning hade förmånsrätt till betalning
framför fordran med säkerhet i företagsinteckning. Med åberopande av
att införandet av LAS medfört en betydande försämring av företagsinteckningen
som kreditsäkerhet gjorde tre organisationer företrädande kreditväsendet
år 1974 en framställning om att företagsinteckning skulle ges företrädesrätt
framför lönefordringar. Organisationerna, vilka erinrade om den
statliga lönegarantins betydelse i sammanhanget, framhöll att de längre
uppsägningstider som angavs i LAS medförde att företagens latenta löneskulder
ökat och att till följd härav också utrymmet för säkerhet i form av
företagsinteckning i motsvarande mån minskat. I prop. 1975/76:12 föreslogs
att företagsinteckningarnas kreditvärde skulle stärkas genom att fordran
med säkerhet i företagsinteckning fick företräde framför löne- och pensionsfordran
i händelse av konkurs. Samtidigt föreslogs en avsevärd höjning
av maximibeloppet för den statliga lönegarantin till tolv basbelopp. Chefen
för Justitiedepartementet uttalade (se prop. 1975/76:12 s. 30) att förslaget
innebar att löneprivilegiet enligt FRL kom att sakna betydelse för nästan
alla löntagare. Därmed skapades enligt hans mening också utrymme för en
angelägen förstärkning inte bara av företagsinteckningens ställning utan
också av den allmänna förmånsrätt som tillkom skattefordringar. I propositionen
togs i enlighet härmed upp ett förslag om att fordran på skatt och
allmän avgift skulle ges företräde framför lönefordringar. Förslagen i propositionen
bifölls av riksdagen (se LU 1975/76:5).
Frågan om löneprivilegiets ställning diskuterades också i samband med
tillkomsten av FHL. I en motion (m) yrkades att riksdagen hos regeringen
skulle begära en översyn av förmånsrättsordningen. Vid översynen borde
övervägas den ändringen att "förmånsrätten för den statliga lönegarantin"
gavs företräde framför förmånsrätten för företagsinteckning. Motionen motiverades
med att praxis inom konkursförvaltning utvecklats så att förval-