sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Företagshypoteket 299
sedan konkursboet ställt lokalen till hyresvärdens förfogande. Den nuvarande
förmånsrätten har motiverats av att hyresvärden annars skulle utnyttja
sin hävningsrätt även vid tillfälliga betalningssvårigheter som gäldenären
kan drabbas av och därigenom orsaka en ekonomisk kris som annars
kunnat undvikas. Trots hävningsbegränsningen i 2 kap. 20 § i FRekL, som
blir tillämplig när gäldenären efter inledande av företagsrekonstruktion är
beredd att betala fullt för prestationer som belöper på tiden efter rekonstruktionens
inledning, kvarstår risken att hyresvärden häver avtalet innan
företagsrekonstruktion hunnit påbörjas. De flesta hyresvärdar med näringsidkare
som hyresgäster har emellertid bankgaranti för ett års hyra, varför
hyresvärden inte behöver häva avtalet förrän flera kvartalshyror blivit obetalda,
även om hyresförmånsrätten slopas. Banken har sedan ofta säkerhet
för sin regressrätt vid utgiven bankgaranti genom ett företagshypotek. I så
fall kommer det inte att skapas något ökat belåningsutrymme på företagshypoteket
för andra ändamål genom slopandet av hyresförmånsrätten, men
omläggningen kan ändå vara en fördel för företagshypotekshavaren, eftersom
han tydligare ser vad säkerheten är värd. Man får också en begränsning
av särintressena vid konkurs.
Kommittén föreslår därför att förmånsrätten för hyra avskaffas.
Företagshypoteket blir allmän förmånsrätt
Företagshypoteket gäller i dag i all den lösa egendom som hör till rörelsen
och ingår i gäldenärens konkurs men med vissa undantag, nämligen 1) kassa-
och banktillgodohavanden, aktier, andra bevis om delaktighet i bolag,
obligationer, förlagsbevis och liknande skuldebrev avsedda för allmän omsättning
samt andelar i aktiefonder och 2) egendom som är av beskaffenhet
att kunna vara föremål för panträtt på grund av inteckning (som fastigheter,
fartyg och flygplan). Undantagen har liten ekonomisk betydelse, eftersom
företagshypotekshavaren ofta har kvittningsrätt i kassa- och banktillgodohavanden
och eftersom panträtt på grund av inteckning enligt förmånsrättslagen
går före företagshypoteket, varför företagshypoteket endast skulle
ge utdelning i övervärdet. Enligt en beräkning av Karin Thorburn skulle ett
avdrag med 2 % räcka för att hypotekshavarens utdelning i genomsnitt inte
skulle öka, om hypoteket gällde utan undantag, se avsnitt 4.4.1 och bilaga
5. Syftet med undantagen, som var att åstadkomma en obelastad sektor ur
vilken övriga borgenärer, främst staten för skattefordringar, kan få utdelning,
förverkligas således sällan.
I stället skapar undantagen många juridiska och därmed även praktiska
problem. Walins monografi Om företagshypotek (Stockholm, 1995) bär
vittnesbörd om detta. Bland problemen kan nämnas risken att fordringar
råkar vara kassa- eller bankmedel hos annan än hypotekshavaren när kon-