sou 1999 1 - Regeringen

SOU 1999:1 Författningskommentar 355
Om arbetstagaren inte utför arbete åt företagsrekonstruktionsgäldenären har
han rätt till lönegaranti för lagstadgad uppsägningstid inom de gällande maximigränserna
för belopp och tid. Den rätten påverkas inte av att företagsrekonstruktionen
övergår i konkurs. Om arbetstagaren fortsatt att arbeta åt rekonstruktionsgäldenären
men blir uppsagd av konkursförvaltaren i en efterföljande
konkurs, har han rätt till lönegaranti för uppsägningstid i konkursen så långt
lönegarantin räcker.
En arbetstagares rätt till lönegaranti i konkurs påverkas däremot inte av att
arbetsgivarens verksamhet varit föremål för företagsrekonstruktion under vilken
lönegaranti tagits i anspråk, om företagsrekonstruktionen avslutats före konkursbeslutet.
I sådant fall skall statens regressfordran för lönegaranti utgiven
under företagsrekonstruktionen vara betald eller i vart fall säkerställd, varför det
i princip inte uppstår några ökade kostnader för lönegarantin fastän arbetstagaren
har rätt till full lönegaranti även i konkursen. Se närmare i avsnitt 6.5.8.
7 §
Vid konkurs lämnas betalning enligt garantin för sådan fordran på lön
eller annan ersättning som har förmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen
(1970:979) och för fordran på pension som har förmånsrätt enligt 12 eller
13 § samma lag.
Vid företagsrekonstruktion lämnas betalning efter särskilt beslut av
rekonstruktören för sådan fordran på lön eller annan ersättning som
skulle ha haftförmånsrätt enligt 12 § förmånsrättslagen om arbetsgivaren
försatts i konkurs i stället för att beslut fattats om företagsrekonstruktion.
Betalning enligt garantin lämnas också för fordran på uppsägningslön
som belöper på tiden efter konkursbeslutet eller beslutet om
företagsrekonstruktion enligt lagen om företagsrekonstruktion. Betalning
lämnas dock inte till sådan arbetstagare som avses i 12 a § andra
stycket förmånsrättslagen (1970:979).
Fordran på uppsägningslön omfattas av garantin längst för uppsägningstid
som motsvarar uppsägningstid enligt 11 § lagen (1982:80)
om anställningsskydd. Från fordran på uppsägningslön avräknas vad
arbetstagaren uppburit eller kunnat uppbära i egen rörelse, förvärvat
eller kunnat förvärva hos rekonstruktionsgäldenären, konkursboet eller
annan och vad som uppburits som utbildningsbidrag som utgår av
statsmedel vid arbetsmarknadsutbildning, i den mån bidraget avser
samma tid som lönen eller ersättningen och arbetstagaren har blivit
berättigad till bidrag efter uppsägningen. För rätt till betalning av
uppsägningslön skall arbetstagaren kunna visa att han har anmält sig
hos offentlig arbetsförmedling som arbetssökande.