Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

70
slutsunderlag krävs att avsändaren tar pedagogisk hänsyn i sitt arbete.
I Stens fall (se avsnitt 1.1) verkar det som om Styrbjörn inte har haft
en pedagogik som har fungerat eller att Sten och hans medhjälpare
inte hade det när de skapade beslutsunderlaget och när det presenterades.
3.3.1.5 Normer
En norm är den regel, det rättesnöre, den måttstock eller det mönster
som styr människan, dvs ”det ’normala’ eller godtagna beteendet i
t.ex. en social grupp” [6].
Det finns tre typer av normer i arbetsgruppen: normalitetsnormer,
förbudsnormer och idealnormer [143] (s 62–64). Med normalitetsnorm
avses vad man ska eller bör göra. Med förbudsnorm avses vad man
inte ska eller bör göra, dvs förbudsnormen sätter gränser. Med idealnorm
avses önskvärt beteende i gruppen, och idealnormen kan i vissa
fall ses som något mytiskt, dvs något som inte ska uppnås. Normer
kan kollidera med varandra. Ta exemplet med barnuppfostran, som
inte alltid går ihop. Vad sägs om initiativrik jämfört med lydig?
Vi kan också se på vem som gynnas av en handling, ett val eller ett
beslut. Det finns tre alternativ på vem som gynnas: den handlande
själv gynnas (egoism), andra gynnas (altruism) eller alla gynnas (universalism)
[144] (s 18).
Georg Henrik von Wright [211] (s 1–16) beskriver sex typer av
normer, som delas in i två grupper. Den första gruppen består av de
största/viktigaste normerna, vilka är regler, åläggande och föreskrifter:
• Regler (rules) talar om hur vi ska agera, t ex spelregler och
grammatik.
• Ålägganden (prescriptions) avser lagar och regler (commands,
permissions och prohibitions), t ex Sveriges rikes lag.
• Föreskrifter (directives/technical) gäller resultatet av våra handlingar
och nödvändiga handlingar i det sammanhanget.
Den andra gruppen består av de mindre viktiga normerna, som är vanor,
moraliska principer och ideala regler. Var och en av dessa har
kopplingar till mer än en av de större normerna: