Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Forskaren
Syfte
Outforskat
problemområde
F
F F
teoretiskt Urval
öppen K 1odning
K 2omparation
K 3 onceptualisering
Figur 10: Grundad teoris princip
F
F
Väljer Företeelse
att Kartlägga
jmf
U
K 1
K 2
Aktörernas
huvudproblem
K 3
*4
29
Ger en Teori som
beskriver det sociala
sammanhanget, som
(ev) uppfyller syftet
GT:s arbetssätt (se figur 10) tar sin utgångspunkt hos forskaren och
dennes syfte. Forskaren söker sig till ett för honom eller henne outforskat
problemområde, där han eller hon saknar förförståelse, och
väljer där en företeelse att kartlägga. Företeelsen ska vara aktörernas
huvudproblem. För mig var beslutsfattandet outforskat när jag påbörjade
området, trots att det är ett välbeforskat område där många har
satt sina avtryck. Jag har dock en hel del förförståelse, vilket jag redan
har omtalat. Den företeelse som jag väljer att undersöka närmare är
beslutsfattandet på projektbeslutsmöten och speciellt vid val av informationssystem.
Kartläggningen genomförs genom teoretiskt urval
(U i figur 10 ovan), öppen kodning (K1), komparation (K2)och konceptualisering
(K3). Ett teoretiskt urval [19] (s 34–36) kännetecknas av att
man i arbetet använder olika källor, att dessa ger optimal information
och att arbetet är medvetet och successivt. Huvudfrågan är att hitta
aktörernas huvudsakliga fråga eller problem. Mättnad uppnås när nya
data inte tillför något nytt. Kodning (s 37–40) kännetecknas av att incidenter
ges en innebörd, att ett induktivt arbetssätt används och att
man frågar materialet, dvs eftersöker indikatorer. Dessa kodas, dvs
blir dynamiska begrepp. K2, dvs komparationen, kännetecknas av att
jämförande analys används, att analysen genomförs jämsides med
kodning och att ett deduktivt arbetssätt används (s 40–41). K3, dvs
konceptualiseringen (se även figur 11), kännetecknas av att skapa nya
begrepp, att ge ny förståelse och att sortera (s 41–43).