Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

För att tydliggöra berättelsen i avhandlingen kommer jag att lyfta in
kortare avsnitt och att i kapitelsammanfattningarna för kapitel 3, 4 och
5 peka på berättelsens betydelse. I berättelsens centrum finns tre personer,
vilka är mina alter ego. Den första är Sten, som är projektledare
på ett företag. Den andra är Lars, som är pensionerad projektledare
och som har varit Stens lärare 5 . Dessa två tillför praktiska erfarenheter
om projekt och management från näringslivet. Den tredje personen är
Frida, som är lärare/forskare på universitetet och som tillför det vetenskapliga
synsättet i berättelsen. Berättelsen skapades under perioden
2004–2006 utifrån sökandet av förståelse för beslutsfattande i ITprojekt.
Omfattningen av berättelsen är runt 300 A4-sidor. Den startar med
beslutsmötet mellan projektledaren Sten och uppdragsgivaren Styrbjörn
(se avsnitt 1.1) och avslutas med den normativa modellen. I avhandlingen
tillkommer den morfologiska analysen och IT-projektledarenkäten,
men dessa ingår inte i berättelsen. Upplägget i varje kapitel
är inspirerat av Platons dialoger. Arbetet genomförs med ett sokratiskt
6 ifrågasättande, ett platonskt 7 diskuterande och ett aristoteliskt
8 undersökande. Sokrates använde muntlig undervisning och diskussion
som medel i sitt filosofiutövande, som av de styrande i samhället
ansågs vara ett sätt att förneka statens gudar och att fördärva
ungdomen. Det ledde till att han dömdes till döden i en beryktad rättegång
år 399 före Kristus. Sokrates skapade en ”barnmorskemetod”,
som fick personer till insikt genom diskussion, frågor och ifrågasättande
[5] (s 53–62). Denna innebär att riktigheten hos en utsaga fastställs
sedan den skärskådats i följande fem steg:
1. Tag ett påstående som folk betecknar som ”vanligt bondförnuft”.
2. Sök efter undantag.
3. Finns det undantag är påståendet falskt eller ofullständigt.
4. Nyansera det första påståendet så att det tar hänsyn till undantaget.
5. Fortsätt att använda metoden och försök finna undantag till
”bondförnuftet”.
5 Dessa två är huvudpersoner i min bok Projektledaren i praktiken [2].
6 Sokrates, grekisk filosof, ca 470–399 f Kr, lärare till Platon [6].
7 Platon, grekisk filosof, ca 428–348 f Kr, elev till Sokrates, lärare till Aristoteles [6].
8 Aristoteles, grekisk filosof, 384–322 f Kr, elev till Platon [6].
31