Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

139
som visar insamlingsbehovet enligt exekutivt optimalt beslut (se figur
14, avsnitt 3.1).
Svaren om beslutsfattaren (se tabell 13 och tabell 14, avsnitt 4.2.1,
frågorna V1–V12) pekar på normernas (se avsnitt 3.3.1.5), erfarenhetens
och kunskapens (se avsnitt 3.3.1.3), pedagogikens (se avsnitt
3.3.1.4) och ledarskapets (se avsnitt 3.3.1.2) betydelse för beslutsmötet
i IT-projektet.
4.3 Evaluering av deskriptiv modell
Avsnittet beskriver vad tidigare forskning har kommit fram till i detta
väl beforskade område om beslutsfattande. Jag tar mycket kort upp
vad Bradley har skrivit om Convergence model for ICT (avsnitt 4.3.1),
Scheerpereel om reptilhjärnan (avsnitt 4.3.2), Svensson om målkonfliktlösning
(avsnitt 4.3.3), Duchon, Ashmos och Dunegan om egna
förutfattade meningar (avsnitt 4.3.4), Adair, Berry och McGreal om
kännedom (avsnitt 4.3.5), Herrman och Shannon om normer (avsnitt
4.3.6), Saad, Rosenthal-Sabroux och Grundstein om kunskap (avsnitt
4.3.7), Chang och Ho om projekt (avsnitt 4.3.8), Parkin om verksamhetsbeslut
(avsnitt 4.3.9), Chulkov och Mayur om risk (avsnitt 4.3.10),
Irani, Ezingears och Grieve om kalkyler (avsnitt 4.3.11), Brousseau,
Driver, Hourihan och Larsson om chefers beslutsfattande (avsnitt
4.3.12), Buchannan och O’Connell om beslut kontra information (avsnitt
4.3.13), Ramsey om enkelhet (avsnitt 4.3.14) och Blanchard om
ledarskap (avsnitt 4.3.15). Dessutom tar jag upp Oöverblickbara system
(avsnitt 4.3.16) och Skönlitteratur (avsnitt 4.3.17) som företeelser
inom beslutsområdet. Samtliga företeelser jämförs med den deskriptiva
modellen.
4.3.1 Convergence model for ICT
I den sociala aspekten av IT kan ses att den tekniska fokuseringen som
har funnits i IT:s barndom allteftersom har fått sällskap av en mer social
inriktning. Bradley [73] (s 3) anser att informatik som ämne över
åren har utvecklats från databehandling och systemutveckling till användande
av ny teknik. Bradley pekar också på följande: