Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Förklaringsmodeller
Bearbetningsverktyg
4.3.17 Skönlitteratur
165
När jag skrev berättelsen (under arbetet med att söka faktorer) lät jag
en av de tre huvudpersonerna (Lars) koppla ett skönlitterärt verk till
var och en av faktorerna. Man kan säga att skönlitterära verk speglar
samhällets syn på faktorn. Är skönlitterära verk användbara i en akademisk
avhandling om beslutsfattande i IT-projekt? Mitt svar är ja,
och därför har jag valt att använda mig av skönlitteratur. Jag gör det
ur ett bildningsperspektiv som ett bildspråksmedel och som förankring
i ett samhällsperspektiv. Enligt min egen erfarenhet är en bred
bildning med kännedom om många olika saker (där skönlitteratur utgör
ett exempel) alltid bra i managementsammanhang. Så är t ex bildspråk
användbart även inom projektledningen, och att kunna säga att
”vårt arbete är just nu som moment 22” kan underlätta, men det kräver
samma kunskap hos sändare som mottagare. Förankring i den
kulturella kontexten kan visas genom t ex litteraturen och därmed förstärka
beslutsgruppens arbete i IT-projektet. Gummesson visar i kapitel
4 i Qualitative Methods in Management Research [209] exempel på litterära
aspekter. Blanchard har med sina böcker om en-minuts-chefen
visat vägen när det gäller att omvandla akademiskt arbete till skönlitteratur
(även om det kanske inte ger Nobelpriset i litteratur).
Från berättelsen kan tre exempel visa på kopplingar till skönlitteratur.
Systemteorin kan kännas igen i Njals saga [24] om Gunnar på Hlidarende:
– När jag tänker på system och dess avgränsningar slår det mig att
Gunnar på Hlidarende i Njals saga [24] dog pga en systembegränsning.
Gunnar trotsar landsförvisningen och stannar på sin gård.
Hans fiender kommer dit för att se om han är där. Det blir strid och
fienden hugger av strängen på Gunnars båge. Han vänder sig till sin
hustru Hallgerd och sin mor Rannveig.