Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

ställningen ska skrivas och vilken roll beställaren har i ett projekt. Det
är t ex viktigt hur bemanning sker och vilka personer som väljs ut för
att deltaga i projektarbetet. Det är också viktigt att ledarskap och utbildning
fungerar så att det skapas bästa möjliga förutsättningar för
att lyckas i ett projektarbete.
3.3.2.4 Argentinaparadoxen
Argentina är i dag ett fattigt land, som är känt för droger och fotboll,
möjligen också för musikalen Evita. Argentina tillhörde de världsledande
länderna 1860–1930, känt för spannmål och nötkött. I Sverige
känner vi även till Argentina genom Evert Taubes visor, t ex Fritiof
och Carmencita. Hur kommer det sig att ett land går från att tillhöra
de ”bästa” till att tillhöra de ”sämsta”? Erro [154] sammanfattar svaret
på denna fråga:
How has a country of such great potential, which had such auspicious
beginnings, found itself in such utter ruin? It is difficult to answer
what may be termed the Argentina Paradox, but it seems clear
that the ideals and great passions unleashed during the various periods
of Argentina history have led to the disastrous conclusions. In
other words, the optimism during so many of the political processes
actually led to their failure and the resultant generalized pessimism
about the country. After so many broken dreams, however, perhaps
Argentina has finally stopped looking for a savoir, a quick fix to all
problems. This change, far more important than any of the ‘revolutions’
claimed in the past, may foster a fundamental change of
course, a new political stability, and, finally, a return to economic
growth. [154] (s 1–2)
Bakgrunden till Argentinas kris var bl a den stora depressionen och
andra världskriget. Under slutet av 1800-talet skedde en stark invandring
till Argentina och andra invandrarländer som Australien, Canada
och New Zeeland samt i mindre utsträckning USA. Tillgång till bra
jordbruksmark var grunden till invandringen och därmed ländernas
blomstring. Argentina var det sjätte rikaste landet per capita under
1890-talet. Den goda utvecklingen fortsatte t o m 1920-talet [155] (s 2–3).
Argentinas guldålder inträffade 1860–1930 – det var sjuttio glada år
av nästan oavbruten tillväxt, modernisering, demokratisering och relativ
politisk stabilitet. Sydeuropeiska invandrare kom då till Argentina
för möjligheten till ett nytt, bättre liv. Arbetskraft behövdes t ex för
91