Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

229
lyckas med projektarbete. Projektledarna anser sig själva kunna påverka
omfattningen av träningen/utbildningen (fråga 100) i låg grad –
svarens medelvärdet är 2,1 vilket är ett klart underkänt resultat. Låg
kunskap och kompetens kombinerat med liten omfattning av träning/utbildning
riskerar att skapa dåliga projekt och frustrerade individer
i alla roller och på alla nivåer.
Faktor Normer avser regler som styr vårt handlande. Projektledaren
påverkas av personliga normer (fråga 87), företagets normer (fråga
88) och samhällets normer (fråga 89). Graden av påverkan av dessa
är enligt respondenterna 3,9, 3,8 respektive 3,1. Detta visar att respondenterna
anser att de personliga normerna spelar störst roll medan
samhällets spelar minst roll – och klart mindre än de två första. Normer
styr vårt handlande i mycket stor omfattning, men vi är inte alltid
medvetna om det. Vi vill gärna se oss själva som fria i hur vi tänker
och handlar, kanske till och med rationella, medan normer pekar på
att raka motsatsen gäller. Alla tre normgrupperna påverkar oss eftersom
våra personliga normer bygger på de samhälleliga och är påverkade
av företagets – åtminstone om vi har varit på ett företag en längre
period. Som konsult eller ganska nyanställd är vi inte lika påverkade
av företagets normer eftersom vi inte känner till dem eller inte har
hunnit påverkats av dem.
Faktor Psykologi innehåller trygghet, känna sig själv och den
psykosociala situationen. Det egna behovet av tryggheten (fråga 124)
anger respondenterna till 3,0 som både medelvärde och median. Beställarens
(fråga 125), projektdeltagarnas (fråga 126) och användarnas
(fråga 127) behov av trygghet anges till medelvärdena 3,4, 3,7 respektive
3,8. Det låter rimligt att en projektledare har lägre behov av
trygghet än de som verkar i linjen. Rollen som sådan är otrygg och
lockar dem som klarar av att hantera sin egen otrygga situation – de
kan då uppleva att de är trygga trots allt. Andra former av trygghet,
t ex inom familj, är troligen lika höga eller kanske högre med tanke på
rollens otrygghet. Projektledarens möjlighet att påverka tryggheten
(fråga 128) ger medelvärdet 2,9. Detta anser jag vara lite uppgivet:
visst borde en projektledare kunna skapa ökad trygghet för beställaren,
deltagarna och användarna? Fast det kräver att man som projektledare
arbetar med trygghetsskapande åtgärder som tydlighet, samverkan,
information och kommunikation. Projektledarna anser sig
känna sig själva (fråga 129): svaren ger medelvärdet 4,2. Ingen har gett
värde 1 eller 2 på frågan, 55,3 procent har angett nivå 4, och 33 pro-