23.08.2013 Views

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

88<br />

Riksbanken ger under rubriken Marknader med asymmetrisk information<br />

exempel på den asymmetriska informationen.<br />

Varför är räntorna ofta så höga på lokala lånemarknader i u-länder?<br />

Av vilken anledning vänder sig de som vill köpa en bra begagnad<br />

bil ofta till bilhandlare snarare än privata säljare? Hur kommer det<br />

sig att ett företag betalar aktieutdelningar även om dessa beskattas<br />

hårdare än kapitalvinster? Varför ligger det egentligen i försäkringsbolagens<br />

intresse att erbjuda kunder en meny av kontrakt där<br />

högre självrisk kan växlas mot en betydligt lägre premie? Varför tar<br />

inte rika jordägare hela skörderisken i kontrakt med fattiga arrendatorer?<br />

[108]<br />

Akerlof, Spence och Stiglitz angav att aktörer på ena sidan av marknaden<br />

har bättre information än de på den andra, t ex att låntagarna<br />

vet mer om sina återbetalningsmöjligheter än långivaren. Akerlof visade<br />

hur informationsasymmetrier kan leda till negativa urval (adverse<br />

selection) på marknader. Spence visade att informerade aktörer på<br />

marknaden kan signalera sin privata information till oinformerade aktörer<br />

och därigenom förbättra sitt utfall, t ex kan företagsledningen ta<br />

den extra kostnaden för dubbelbeskattade utdelningar för att signalera<br />

hög lönsamhet. Stiglitz visade att en oinformerad aktör kan uppfånga<br />

en informerad aktörs information genom screening, t ex genom<br />

att låta denne välja ur en meny av avtal för en viss transaktion. [108]<br />

En aspekt av den asymmetriska informationen är asymmetrisk<br />

jämvikt (endogen asymmetri). Jämvikten kan beskrivas t ex genom en<br />

andraprisauktion, där den som har högsta budet vinner men betalar<br />

det näst högsta bud som gavs. Detta sätt anses ge en mer ärlig värdering<br />

av det utauktionerade än vad en vanlig auktion ger. Vanligen vill<br />

ingen på en auktion betala det man anser att värdet är. För att det ska<br />

vara intressant vill man betala mindre än det man anser värdet vara. I<br />

Snillen spekulerar [215] frågar medicinpristagaren Evans: ”Om jag bjöd<br />

i en sådan där auktion – vore inte den bästa strategin att vara avvikare?<br />

Han som bjuder 1 miljon pund för nåt som är värt 20.000 och får<br />

varan för 20.000 då de andra bjuder sanningsenligt?” Ekonomipristagaren<br />

Myerson svarar: ”Det finns en asymmetrisk jämvikt av just det<br />

slaget! Ett problem med andraprisauktionerna är också hemliga överenskommelser.”<br />

Programledare Montague inflikar: ”Det fungerar om<br />

ingen annan tänker likadant!” Myerson replikerar: ”Du insåg direkt<br />

ett av problemen.” Därefter kommer ett inlägg om likheten inom bio-

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!