Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

82
ternativa strategier, fastställande av de konsekvenser som följer för
var och en och komparativ utvärdering av dessa uppsättningar av
konsekvenser görs.
När beslutsfattande sker i grupp kompliceras situationen av att
man behöver ha kännedom om de andras handlingar så att man kan
ta dessa i beaktande inför det egna ställningstagandet [203] (s 122).
Detta innebär att person A måste känna till person B:s syn på saken
för att kunna fatta beslut samtidigt som B måste känna till A:s motsvarighet.
För varje person som tillkommer i en beslutsgrupp kompliceras
därmed beslutet avsevärt. Beslutet påverkas av personernas nivå i
organisationen: om två personer är oeniga och detta inte kan lösas genom
diskussion, övertalning eller andra övertygelsemedel kommer
tvisten att avgöras utifrån auktoriteten hos personerna (s 182). Detta
stöds av att de olika nivåerna har olika tillgång på information; den
överordnade har vanligtvis tillgång till mer information än den underordnade
(s 192). Genom samordning kan den gemensamma informationen
användas till beslutsfattandet i gruppen:
Samordning syftar till att få alla medlemmar av en grupp att fatta
samma beslut, eller mera precist uttryckt att fatta inbördes konsistenta
beslut som i kombination realiserar det fastställda organisationsmålet.
[203] (s 192)
De faktorer som påverkar beslutet blir ohanterliga om de tillåts bilda
långa indiciekedjor. Det är därför viktigt att endast ta med de faktorer
som till innehåll och tid är klart kopplade till beslutet: ”Problemet att
upptäcka vilka faktorer som i en viss given situation är viktiga framstår
som lika väsentligt för det korrekta valet som kunskap om vad
det är för empiriska lagar som styr de faktorer vilka slutgiltigt utväljs
som relevanta” [203] (s 133). Det är inte bara budskapet/faktorerna
som har betydelse för beslutsfattaren – även personen som överlämnar
budskapet är viktig:
Rekommendationer bedöms delvis efter sina förtjänster, men delvis
efter förtjänsterna hos de personer som framför dem. Att det förhåller
sig så beror dels på att de människor som skall handla efter rekommendationerna
inte har tillräcklig sakkunskap för att bedöma
dem, dels på att de av tidsskäl kan vara benägna att godtaga rekommendationer
gjorda av folk som de litar på. Här har man ett
viktigt skäl till det motstånd som ofta möter organisationsförslag
som framförs vid sidan om ’tjänstevägen’ eller skickas längs andra