Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

76
tionen är en ständigt pågående process, som innebär att ju mer vi interagerar
med en annan person, desto mer information har vi att gå
efter och desto exaktare blir våra bedömningar. Vår egen självbild påverkar
hur vi kommunicerar. Som människor konstruerar vi en bild
av oss själva och av andra i huvudet; denna bild styr sedan hur vi tolkar
kommunikationen. Perceptionsproblem är att låta synen på andra
styras av önsketänkande, att göra antaganden om andra, att kategorisera
människor och deras tecken och att låta första intrycket påverka
oss (s 88–89).
Stensmo [101] (s 36–37) skriver att vetenskapens uppgift består av
tre delar – beskriva, förklara och förstå – vilket kan ses som en grund
för att kommunicera. Den första delen, beskriva, är att ge en bild eller
en uppfattning av hur något framträder. Den andra delen, förklara, är
när man söker efter orsaker till att något är som det är, vilket ofta ger
svar på frågan Varför?. Till sist, att förstå en person är när man söker
efter den subjektiva mening ett fenomen, ett tillstånd eller en händelse
har för en person i ett givet sammanhang.
Samtalsstruktur består enligt Engquist [102] (s 87–96) av förhållningssätt,
strategi och taktik. Med förhållningssätt avses den attityd,
inställning eller anda som samtalet förs i. Ett intresserat förhållningssätt
är en förutsättning för en givande kommunikation. Watzlawicks
[103] (s 121–126) strategi är att definiera problemet genom att beskriva
vilka lösningar som redan har prövats, beskriva målet och att göra
upp en plan. Taktiken aktivt lyssnande (The Basic Listening Sequence)
[104], innebär att med hjälp av öppna, deskriptiva frågor försöka
åstadkomma en detaljrik beskrivning inom strategin genom att beskriva
fakta, dvs en karta över hur situationen ser ut, beskriva känslor
om fakta, dvs reaktioner/känslor inför sakernas tillstånd och att sammanfatta
dessa två.
Bandlers och Grinders [105] metamodell beskriver att människor inte
uppfattar situationer eller reagerar objektivt. Vi handlar utifrån egna
kartor som representerar världen. Tre generella omformningsprocesser
orsakar att kartorna utgör en torftig bild av verkligheten. Dessa är generalisering,
utelämnande och förvrängning. Generalisering inleds ofta av
ord som bra, dåligt, konstigt, sjukt, rätt, fel och sant. Be om vem-/när-/vad-
/hur-svar i stället för varför-svar, dvs en process i stället för förklaringar.
Den andra omformningsprocessen, utelämnande, kan fyllas i med hjälp
av följdfrågor. Den sista omformningsprocessen, förvrängning, innebär
att en person undandrar sig ett eget ansvar.