Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

mycket lång. Konstkritiken, juridiken, ungdomen, taxeringsmyndigheterna
samt postmodernismen har alla ansetts hålla sig med ett fikonspråk.”
Under det första mötet med Frida redogör Sten för hur hans företag
arbetar med projekt.
– Vi använder oss av en enkel grundmetod, som täcker flertalet av
våra behov (se figur 2). Metoden är egenutvecklad av vår metodavdelning.
När det är mer komplicerade projekt utökar vi vår metod.
Metoden börjar med att det uppstår ett behov någonstans i organisationen.
En verksamhetsföreträdare tar ansvaret och delar ut uppdraget.
Sedan är det sex faser, eller etapper om du så vill. Vi lägger stor
vikt vid för- och efterarbetsfaserna. Produkten av arbetet levereras
till beställaren i slutet av den femte fasen. Vi har beslutsgruppsmöten,
eller styrmöten eller vad du vill kalla det, i slutet av varje fas, säger
Sten och visar en bild.
Behov
Uppdrag
Produkt
Förstudie Analys Utformning Konstruktion Överlämning Efterarbete
bg bg bg bg bg bg
Figur 2: Projektmetoden vi använder, enligt Sten. Källa: [4] (s 37)
– Vi har tre handlingsalternativ som beskrivs i beslutsunderlaget
(se figur 3), och det är oförändrad befintligt (H0), utvecklad befintligt
(H1) och utbytt befintligt (H2). Vid H1 och H2 tar man ställning till om
en extern och/eller intern leverantör ska väljas, liksom om systemet
ska vara specialbyggt eller standard. Om standard väljs ska ställning
tas till om det är med eller utan anpassning, berättar Sten.
– Ser vi på hela modellen ser den ut så här (se figur 4). Det ligger
olika metoder i botten på bilden. Strategier och vision finns till höger.
Planer och behov ligger uppe till vänster. Däremellan rör sig projekten,
och beslutsunderlag formas utifrån metodens krav. Naturligtvis
har vi fler beskrivningar om vår metod, men detta var en kortversion
eftersom ni redan kan grunderna och därmed, hoppas jag, kan sätta
vår metod i perspektiv till grundprinciper och tillämpning.
5