Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

78
brev osv. En bristande kommunikation kan leda till Stens situation vid
beslutsmötet (se avsnitt 1.1). Kommunikationen kan förbättras med
kunskap och pedagogik, liksom av verktyg såsom projektmetod, projektwebb
och mallar.
3.3.2 Faktorer situation
Situationsfaktorer är faktorer som pekar på hur beslutsmöten i ITprojekt
påverkar företeelsen och kontexten. Situationen gäller beslutsmötet
som sådant och vad som händer där, dvs en fördjupning av
kontexten. Valet av informationssystem i problemområdet satt i sin
kontext (beslutsmötet i IT-projektet) omges av situationen och dess
faktorer. Dessa faktorer har ett inflytande på hur kontexten fungerar
eller upplevs fungera. Situationsfaktorerna kan också vara indirekta
faktorer som påverkar faktorer inom Faktor person och Faktor problemområde.
De faktorer/ämnen som tas upp i avsnittet är Beslutsteori
(avsnitt 3.3.2.1), Asymmetrisk information (avsnitt 3.3.2.2), Kaosteori
(avsnitt 3.3.2.3) och Argentinaparadoxen (avsnitt 3.3.2.4).
3.3.2.1 Beslutsteori
Beslutsteori är teorier om beslut och beslutsfattande – de kan vara
normativa eller deskriptiva. De normativa anger hur man bör fatta beslut
medan de deskriptiva anger hur man fattar beslut. Beslut är ett
avgörande man gör i en viss situation. Att besluta är att formellt fatta
ett formellt beslut i en viss fråga. Vid ett beslut gör man ett val, vilket
är att bestämma sig för en möjlighet bland flera. Val/beslut görs av en
beslutsfattare, som är en person som har i uppgift att fatta beslut. Beslutsnivå
är den nivå där en viss typ av beslut fattas, och den som är
beslutför har stadgemässiga förutsättningar att fatta beslut [6]. Blom
[75] konstaterar att människan ständigt befinner sig i valsituationer
där hon måste fatta beslut: ”Hon kommer till vägskäl och måste välja
mellan vägarna utan att säkert veta vart de leder” (s 6).
Jag kommer här att presentera några olika forskares syn på beslutsteori.
Thomas Bayes [77] var först med att beskriva beslutsteorin, som
publicerades postumt 1763. Han säger där att man bör välja det handlingsalternativ
som ger den största förväntade nyttan. Den beräknas
utifrån nyttan sammanvägd med sannolikheten för den. Detta innebär
att två antaganden ska göras: nyttan och sannolikheten att den ska infrias.
Jag ger följande exempel, där jag utgår från att alternativ A ger