Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

ii
slutsunderlaget på olika sätt, vilket baserades på att de som individer
påverkades av olika faktorer och att de inte hade tillgång till samma information.
Denna olikhet – eller asymmetri – finns på alla nivåer, t ex hos
individen, i informationen och i strategin.
Den deskriptiva och den normativa modellen samordnades med den
morfologiska analysen till en gemensam modell för asymmetriskt påverkat
beslutsfattande som besvarar forskningsfråga 1 och 2. Modellen består
av tre delar med tillsammans åtta faktorsgrupper: ett beslut fattas på
ett Underlag av en eller flera Individer i en given Situation. Dessa tre delar
samverkar när ett beslut fattas. Underlaget består av två faktorsgrupper,
tydlighet och effekt/nytta, Individ/er består av fyra faktorsgrupper, Skapat
individ, Påverkar individ, Påverkar individens framtid och Påverkar grupp och
den sista delen, Situation, består av faktorsgrupperna Styr situationen och
Påverkar situationen. Eftersom modellen är både deskriptiv och normativ
kan den användas både för beskrivning och för styrning, vilka ökar förståelsen
för fattade beslut.
För att tillämpa modellen är det lämpligt att först uppnå förståelse för
asymmetrins påverkan. Beslutsmodellen bör sedan som ett andra steg
inarbetas i verksamhetens övriga modeller/metoder för projekt, beslut
osv. Det tredje steget är utbildning i att använda modellen/metoden, vilket
bör följas av en organisering av en stödfunktion. Detta tillvägagångssätt
minimerar asymmetrin, vilket torde leda till ökad förståelse för fattade
beslut samt ett förbättrat beslutsfattande.
Generalisering (forskningsfråga 3) av modellen pekar att den kan användas
för andra projekt än de som har en inriktning på informationssystem.
Modellen kan även användas i linjeverksamhet – inte enbart i projektverksamhet.
Ontologi, kommunikation och innehåll (forskningsfråga 4) är viktigt
för beslutsfattandet och för det beslutsunderlag, som beslutet fattas på.
Berörda personer i beslutsfattandet ska i den skriftliga och muntliga
kommunikationen av innehåll få samma förståelse för termernas betydelse.
Med gemensam förståelse, anpassad kommunikation och tydligt
innehåll kan asymmetrin minimeras.
Skapandet och användningen av berättelsen (forskningsfråga 5) har
underlättat arbetet med avhandlingen och ökat min egen förståelse för
beslutsfattande. Användande av berättelse har alltså varit ett bra arbetssätt
och ett pedagogiskt bra verktyg för eget lärande, även om det har varit
arbetskrävande.