23.08.2013 Views

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

kommunikationskanaler än de sedvanliga. [203] (s 181)<br />

Som person är man kopplad till en organisation, vilket medför att organisationens<br />

väl och ve kan sammanfalla med mitt personliga dito.<br />

Simon benämner ett beslut som grundar sig på organisatoriska värden<br />

som ett opersonligt beslut: ”Individen är villig att fatta opersonliga<br />

organisatoriska beslut därför att en mängd faktorer eller stimuleringsmedel<br />

binder honom till organisationen: hans lön, hans prestige,<br />

hans vänskapsförbindelser osv” [203] (s 269). För en person inom organisationen<br />

gäller att de egna personliga motiven kan innebära att<br />

använda kommunikationssystemet för egna mål, eller att välja att inte<br />

framföra något alls om det gagnar de egna syftena:<br />

En medlems förmåga att influera andra genom sina kommunikationer<br />

blir beroende av hans formella och informella auktoritetsställning<br />

och av begripligheten och övertalningskraften i själva den<br />

överförda kommunikationen. [203] (s 227–228)<br />

Simon anser att det inom en organisation ytterst sällan är en enskild<br />

person som fattar beslut, även om det slutliga ansvaret tas av en enskild<br />

person. Ett beslut som fattas har <strong>påverkat</strong>s av många olika komponenter<br />

från många olika personer. Dessa har bidragit till beslutet<br />

både på formell och informell väg [203] (s 281).<br />

Malmnäs [197] säger om sig själv att hans huvudintresse är sannolikhetsteorins<br />

grundvalar och beslutsteori. Det som skiljer traditionell<br />

beslutsteori mot hypermjuk beslutsteori är att den senare tillåter numeriskt<br />

oprecisa och vaga sannolikhetsuppskattningar och värdeomdömen.<br />

Han menar att det inte alltid är rimligt att kunna göra exakta<br />

värderingar när det gäller handlingsalternativen. Struktureringen sker<br />

i sex steg [74] (s 13–22):<br />

1. Bestäm problemets karaktär (optimering, val eller satisfiering).<br />

2. Välj lämplig ram för problemets lösning.<br />

3. Välj tidshorisont för konsekvenserna.<br />

4. Ange konsekvenserna.<br />

5. Ange sannolikheten för konsekvenserna (beslutsträd kan användas).<br />

6. Värdera konsekvenserna (matematiskt).<br />

83

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!