Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

30
Forskaren
Teoretisk sensivitet
Förmåga att abstrahera och teoritisera
Nyfikenhet och intresse
Begrepp och mönster bildar en helhet
Kärnprocess
data
Memos
Korta
utkast
Den
röda
tråden
Figur 11: Grundad teoris konceptualisering. Källa: Egen utifrån [19] s 41–43
I figur 11 framgår att arbetet med konceptualisering utgörs av teoretisk
sensivitet, memos och kärnprocess. Teoretisk sensivitet är forskarens
nyfikenhet och intresse. Memos är forskarens anteckningar.
Kärnprocess är den teoretiska modell som genereras. Mellan data och
memos löper en röd tråd, dom sammanbinder begrepp och mönster
till en kärnprocess. Här kommer arbetet med konceptualisering för
min del att inriktas på att se modeller för beslutsfattandet utifrån ett
holistiskt perspektiv med start i en deskriptiv modell och en fortsättning
i en normativ dito. När det gäller memos blir berättelsen en del
av detta område.
Ovanstående arbete med urval (U), öppen kodning (K1), komparation
(K2)och konceptualisering (K3) genomförs i fyra etapper (*4 i figur
10): etapp 1, från rådata till benämning av indikatorer, etapp 2, begreppsbildning,
etapp 3, mönstersökning och etapp 4, teorigenerering.
Arbetet avslutas genom att jämföra teori med syfte.
2.4 Berättande projektdagbok
Den femte forskningsfrågan (se avsnitt 1.3) ställer frågan om användandet
av berättelse som verktyg tillför något extra till forskarens
egen förståelse. När det gäller berättelsen säger Gummesson [209]
(s 4): ”I have taken the liberty of writing the book in a personal manner.
This is well in line with the tradition of qualitative research, in
which the personality of the scientist is a key research instrument”.