Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

3.4.5 Supersträngar
115
Strängteorin 22 och supersträngarna 23 kommer från kvantmekanik och
avser naturens minsta beståndsdelar, mikronivån. Gravitationen gäller
för de stora sakerna i kosmos, makronivån [163], [165], [166].
Kvantmekaniken är ”teorin för det system av naturlagar som upptäckts
vid studiet av mikroskopiska system som molekyler, atomer,
atomkärnor och elementarpartiklar” [6]. Gravitationen (G) har inte
fungerat tillsammans med elektromagnetism (EM) eller den starka eller
svaga kraften (SW). Inom strängteorin har man kommit fram till
fem olika teorier som anses hänga ihop; den samlande teorin kallas Mteorin.
Det finns också en sjätte teori, som går under namnet elvadimensionell
supergravitation. Strängteorin skulle därmed kunna vara,
om den kan bevisas riktig, den naturlag som binder samman de övriga.
Universum anses, i varje fall av en del, bestå av mörk materia 24 ,
mörk energi 25 och synlig materia. Den mörka materien varken sänder
eller hejdar ljusstrålar. Den synliga materian kan vi se för att den lyser
själv (stjärnor) eller stoppar ljus (stoftmoln mellan stjärnorna) [169]
(s 14). Fördelningen mellan dessa är synlig materia 0,5 %, mörk materia
33 % och mörk energi 66 % [167] alternativt att mörk energi utgör
70 %, mörk materia 25 % och vanlig materia 5 % [168] (s 16). Den mörka
materians funktion är att hålla ihop universum, dvs dragningskraft
eller gravitation, den ger inget ljus. Den mörka energins funktion är
att trycka isär och därmed expandera universum, och det är den mörka
energin som är Einsteins kosmologiska konstant.
22 ”Teori som föreslagits för att utvidga Einsteins gravitationsteori och förena denna
med de övriga fundamentala växelverkningarna i naturen” [6].
23 ”Dessa är objekt som dels beskrivs med sitt läge i rumtiden, dels av en spinntäthet
längs med strängen” [6].
24 ”Materia i universum som inte utsänder mätbara mängder elektromagnetisk strålning
och därför inte kan observeras direkt, utan i stället ger sig till känna genom
gravitationella effekter på omgivande materia” [6].
25 ”Den mörka energin ’upptäcktes’ egentligen redan för fem år sedan, då vi insåg att
avlägsna supernovor verkade ljussvagare än vad de borde vara. Vi vet sedan länge
att universum expanderar, men de ljussvaga supernovorna visade att denna expansion
faktiskt går fortare och fortare – så att supernovorna nu hamnat ännu längre
bort från oss. Universums acceleration tyder i sin tur på att någonting måste motverka
gravitationen, som ju snarare försöker bromsa expansionen. Denna 'antigravitation'
har, i brist på bättre namn, kallats mörk energi” [168].