Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

More documents

Recommendations

Info

244 Svaret på forskningsfråga fem är att det är användbart att använda berättelse som verktyg. Jag upplever det som ett positivt arbetssätt, och jag anser att det har tillfört mig mycket att genomföra arbetet med berättelsen. 8.3 Ontologi, kommunikation och innehåll Forskningsfråga fyra tog upp ontologins, kommunikationens och innehållets roll och betydelse (se avsnitt 1.3). När jag ser på den deskriptiva modellen (se kapitel 3 och 4), den normativa modellen (se kapitel 5) och den morfologiska analysen (se kapitel 6) syns både kommunikation och innehåll tydligt, liksom ontologins påverkan och behovet av enighet om terminologi. Exempel på ontologi är kunskap (se avsnitt 3.3.1.3), normer (se avsnitt 3.3.1.5), psykologi (se avsnitt 3.1.6), kommunikationens påverkan (se avsnitt 3.3.1.7) och asymmetrisk information (se avsnitt 3.3.2.2). Roder (se figur 16, avsnitt 3.1) pekar på att det är viktigt att hålla isär begreppen verksamhet, informationssystem och IT-resurser. De två sistnämnda blandas ofta ihop inom svenskt näringsliv, och då benämns båda IT. Med Roders indelning blir ägarskapet av informationssystemen tydligt förlagt till verksamheten. Därmed blir många IT-projekt egentligen verksamhetsprojekt med IT-inslag, där ITinslaget till stor del består av informationssystem. Även kunskapsnivå för att fatta beslut (se figur 27, avsnitt 3.3.1.3) pekar på att det är skillnad mellan verksamhet, projekt och projektets resultat, t ex informationssystem, samt att den kunskapen finns på flera nivåer (generell, företeelse- och ärendekunskap). Genom att skapa en termkatalog för verksamhet, projekt, informationssystem och IT kan arbetet underlättas. Detta kan leda till att tydligare/genomskinligare beslut kan fattas, och därmed kan besluten uppfattas som bättre. Exempel på kommunikation är kommunikation som sådan (se avsnitt 3.3.1.7), asymmetrisk information (se avsnitt 3.3.2.2), pedagogik (se avsnitt 3.3.1.4), egna förutfattade meningar (se avsnitt 4.3.4) och oöverblickbara system (se avsnitt 4.3.16). Utöver dessa beskrivningar finns även kvalitetstillfredsställelsen (se figur 39, avsnitt 3.3.3.2) och beslut under förändrad omvärld och verksamhet (se figur 40, avsnitt 3.3.3.3). Kvalitetstillfredsställelsens underförstådda behov måste uppfyllas trots att de inte direkt kommuniceras. Detta är ett problem för projektledaren och därmed för projektdeltagarnas arbete i projektet med att skapa det
245 efterfrågade resultatet. Det är lättare att utföra arbetet med att uppfylla de uttalade behoven. Men det som ger nöjdast kund/beställare/verksamhet är att uppfylla de omedvetna behoven. Genom kommunikation mellan projekt och verksamhet kan projektledare och projektdeltagare försöka hitta de omedvetna behoven, även om det är svårt. Medvetenhet om att de omedvetna behoven finns bör hjälpa projektledaren att skapa den kommunikation som behövs. Vi har även projektledarens kommunikation runt beslutsunderlaget. Denna kommunikation sker i två steg. Först sker kommunikation i det skriftliga (i förväg utsända) materialet och sedan i den muntliga presentationen (under mötet). Det utsända materialet påverkar sin läsare, som eventuellt fattar sitt beslut redan vid läsandet. Det presenterade materialet påverkar sin lyssnare, som antingen redan har bestämt sig eller som nu ska bestämma sig. Att påverka en person som redan har bestämt sig är svårare än att påverka en person som inte har gjort det. För att lyckas med detta krävs att mottagaren har stort förtroende för avsändaren, god/hög självinsikt och stor kunskap. Här kan ANT (se avsnitt 3.4.3) och AT (se avsnitt 3.4.4) ge beslutsfattare förståelse och stöd. Det pekar på behovet av modell- och metodstöd samt utbildning och träning, vilket enligt IT-projektledarenkäten är en bristvara (se tabell 43, avsnitt 7.1). Exempel på innehåll är TCO/datorkostnader (se avsnitt 3.3.3.1), kvalitet (se avsnitt 3.3.3.2), mål (se avsnitt 3.2, 4.1.2, 4.2.1och 5.2), risk (se avsnitt 4.3.10) och nytta (se tabell 45, avsnitt 7.2.1). Innehåll beskrivs i specifikationer (för produkt och projekt) och i beslutsunderlag. När en dokumentation skapas är det vanligt att allt inte skrivs in i den. En del är underförstått av den som skriver och förstås av dem som är inblandade. En del anses vara onödigt att ta med eftersom volymen och därmed tidsåtgången (för skrivande och läsande) måste begränsas. Annat hemlighålls för att det inte stämmer med det som önskas presenteras. För en icke insatt person kan dokumentationen upplevas ha brister och inte visa hur arbetet har genomförts och fungerat eller hur resultatet har skapats. Om allt inte är med i beslutsunderlaget fyller beslutsfattaren själv i med sina egna erfarenheter, sin egen kunskap, sin kännedom och sin personliga nytta. Vi kan utgå från att all information, ur något perspektiv, är asymmetrisk. Det är inte möjligt att täcka in alla tankar som kan dyka upp hos olika personer vid något tillfälle. Däremot kan alla som dokumenterar ha som ambition att göra en så bra dokumentation som möjligt och inse sin egen hemmablindhet och sin egen förförståelse.
Page 1 and 2:
Leif Marcusson Asymmetriskt påverk
Page 3:
ASYMMETRISKT PÅVERKAT BESLUTSFATTA
Page 6 and 7:
CIP Cataloguing in Publication Marc
Page 8 and 9:
ii slutsunderlaget på olika sätt,
Page 10 and 11:
iv the storytelling work has been g
Page 12 and 13:
vi The model focuses on problem are
Page 14 and 15:
viii quired. Expectations can be de
Page 16 and 17:
x port documentation has two differ
Page 18 and 19:
xii ment office, audit and the comp
Page 20 and 21:
xiv
Page 22 and 23:
xvi träning, skidåkning eller sem
Page 24 and 25:
xviii 3.3.3.3 Beslutsunderlag 102 3
Page 26 and 27:
xx BILAGOR Källförteckning I Bila
Page 28 and 29:
xxii Figur 70: Den normativa modell
Page 30 and 31:
xxiv Tabell 48: Inflytande på bema
Page 32 and 33:
2 I dagens arbetsliv är projekt va
Page 34 and 35:
4 - Vi måste utvärdera situatione
Page 36 and 37:
6 H 0 H 1 H 2 Internt Externt Stand
Page 38 and 39:
8 • Endast IS/IT-projekt kommer a
Page 40 and 41:
10 ’elektronhjärna’). Under 19
Page 42 and 43:
12 och användas för systemets bä
Page 44 and 45:
14 kisk struktur med delsystem (ett
Page 46 and 47:
16 Skyttner pekar även på samband
Page 48 and 49:
18 2 Metod I kapitlet beskrivs avha
Page 50 and 51:
20 verksamheten. Den andra delen ä
Page 52 and 53:
22 Bearbetning E-post och sammanvä
Page 54 and 55:
24 att forskaren strävar efter att
Page 56 and 57:
26 Tabell 2: Design science kopplad
Page 58 and 59:
28 intresse för därigenom ointres
Page 60 and 61:
30 Forskaren Teoretisk sensivitet F
Page 62 and 63:
32 Enligt Alain de Botton [199] sa
Page 64 and 65:
34 3.3 Frågeställning och svar Sy
Page 66 and 67:
36 Insamlad data Litteratur och art
Page 68 and 69:
38 För att genomföra arbetet ska
Page 70 and 71:
40 Reliabiliteten, dvs mätningarna
Page 72 and 73:
42 3 Deskriptiv modell Kapitlet bes
Page 74 and 75:
44 mationssystem framgår det av pl
Page 76 and 77:
46 3.2 Kontext Av forskningsfrågan
Page 78 and 79:
48 Den stigande kurvan visar kunska
Page 80 and 81:
50 alla projekt har en förhistoria
Page 82 and 83:
52 - När jag ser på byggprojekt k
Page 84 and 85:
54 cesser. Vanliga svårigheter är
Page 86 and 87:
56 Tabell 5: Anledningar till lycka
Page 88 and 89:
58 levnadsvisdom och säga något o
Page 90 and 91:
60 moraliska krav på den produkt s
Page 92 and 93:
62 5. Bestraffningsmakt, som basera
Page 94 and 95:
64 Johnsen beskriver också de tre
Page 96 and 97:
66 3.3.1.3 Kunskap Enligt Försvars
Page 98 and 99:
68 der vi när vi genomför något;
Page 100 and 101:
70 slutsunderlag krävs att avsänd
Page 102 and 103:
72 Finansmannen och psykologen Dani
Page 104 and 105:
74 grundläggande saker i sitt liv,
Page 106 and 107:
76 tionen är en ständigt pågåen
Page 108 and 109:
78 brev osv. En bristande kommunika
Page 110 and 111:
80 ven är analyserade) och en sann
Page 112 and 113:
82 ternativa strategier, fastställ
Page 114 and 115:
84 Det är bra att börja arbetet m
Page 116 and 117:
86 Beslutsfattande - Jag instämmer
Page 118 and 119:
88 Riksbanken ger under rubriken Ma
Page 120 and 121:
90 kerhet mångdubblas och svingar
Page 122 and 123:
92 att odla Pampas bördiga jordar
Page 124 and 125:
94 Leverantör IT-projekt Verksamhe
Page 126 and 127:
96 6. Skapa nätverk. Ärendet bygg
Page 128 and 129:
98 insamling, histogram, aretodiagr
Page 130 and 131:
100 Action Determine goals and targ
Page 132 and 133:
102 Det är viktigt att påpeka att
Page 134 and 135:
104 3.3.3.4 Strategi Strategi är
Page 136 and 137:
106 inte kan bestämmas i förväg.
Page 138 and 139:
108 bygger på trygghet och enkelhe
Page 140 and 141:
110 - Jag ser en möjlighet att tan
Page 142 and 143:
112 andra chefer på samma nivå so
Page 144 and 145:
114 - Jag tycker att vi provar dett
Page 146 and 147:
116 Ett klassiskt exempel på svart
Page 148 and 149:
118 - Hur vet vi att de är just de
Page 150 and 151:
120 Forskningsfråga ett, Är det m
Page 152 and 153:
122 Fotnot i berättelsen: Scientia
Page 154 and 155:
124 4 Den deskriptiva modellens kon
Page 156 and 157:
126 en halv procentenhet. Då blir
Page 158 and 159:
128 • Vid externa beslut, dvs bes
Page 160 and 161:
130 det tydligt. Det ritade nätver
Page 162 and 163:
132 En vecka efter inbjudan att del
Page 164 and 165:
134 om hand av beslutsfattare, och
Page 166 and 167:
136 V5: Samhällsnormernas betydels
Page 168 and 169:
138 Person Situation Problemområde
Page 170 and 171:
140 At the very best, we should not
Page 172 and 173:
142 Förklaringsmodeller Bearbetni
Page 174 and 175:
144 Tabell 20: Överrensstämmelse
Page 176 and 177:
146 Problemområde Verksamhet IT Kv
Page 178 and 179:
Page 180 and 181:
150 4.3.8 Projekt Chang och Ho [183
Page 182 and 183:
152 Situation Problemområde Pedago
Page 184 and 185:
154 4.3.11 Kalkyler IT-projekts och
Page 186 and 187:
Page 188 and 189:
158 Problemområde Verksamhet x IT
Page 190 and 191:
160 I Problemsmitarna [123] använd
Page 192 and 193:
162 4.3.16 Oöverblickbara system S
Page 194 and 195:
164 brytning. En annan jämförelse
Page 196 and 197:
166 ”’Tag två testar av ditt h
Page 198 and 199:
Page 200 and 201:
170 farande besvaras med ja. Inget
Page 202 and 203:
172 5 Normativ modell Utifrån synp
Page 204 and 205:
174 - Är varje möjligt system uni
Page 206 and 207:
176 Projektet P Projektet har kontr
Page 208 and 209:
178 Valalternativ möjlighet (M) ä
Page 210 and 211:
180 K L - Jag tror jag låter dig f
Page 212 and 213:
182 o F3 är situationsförståelse
Page 214 and 215:
184 igenom före samtalet. Följand
Page 216 and 217:
186 Anser du att den är användbar
Page 218 and 219:
188 Egen erfarenhet Tidigare forskn
Page 220 and 221:
190 - Jag håller med dig om det, s
Page 222 and 223:
192 Tabell 35: Jämförelse mellan
Page 224 and 225: 194 6 Morfologisk analys av modelle
Page 226 and 227: 196 Ledarskap Faktor 2.2, 2.3 och 2
Page 228 and 229: 198 1.1.2 Sidochefernas syn på inf
Page 230 and 231: 200 2.1.3 Information till och frå
Page 232 and 233: 202 Information 3.1.1 Tolkning av i
Page 234 and 235: 204 Information 4.1.1 Spridning av
Page 236 and 237: 206 • Valet av självkännedom (S
Page 238 and 239: 208 4.1.1 I Sa T 4.1.2 I Sj T 4.1.3
Page 240 and 241: 210 En morfologisk analys används
Page 242 and 243: 212 beslutssituationen (problemomr
Page 244 and 245: 214 Egen erfarenhet Tidigare forskn
Page 246 and 247: 216 7.1 Allmänt om enkäten Det sl
Page 248 and 249: 218 Projektledarensledarskap Bestä
Page 250 and 251: 220 7.2 Enkätsvar kontra deskripti
Page 252 and 253: 222 Tabell 47: Kvalitetens betydels
Page 254 and 255: 224 När det gäller projektets bem
Page 256 and 257: 226 kan vara förståeligt om man s
Page 258 and 259: 228 Åldersfördelningen (fråga 76
Page 260 and 261: 230 cent har angett nivå 5. Det kr
Page 262 and 263: 232 Faktor G, Träning, beskrevs i
Page 264 and 265: 234 Fråga 70 100 113 128 133 134 1
Page 266 and 267: 236 Det är naturligt att projektle
Page 268 and 269: 238 Trygghet 5 3,3 Självkännedom
Page 270 and 271: 240 Varje projekt är unikt Skapa b
Page 272 and 273: 242 8 Slutsats Kapitlet beskriver d
Page 276 and 277: 246 Svaret på forskningsfråga fyr
Page 278 and 279: 248 analys kommentar Information As
Page 280 and 281: 250 Sist läggs Situation (S) till
Page 282 and 283: 252 Normativ modell A Effekter/mål
Page 284 and 285: 254 skapa genomskinlighet för öka
Page 286 and 287: 256 gon skillnad jämfört med ett
Page 288 and 289: 258 Tabell 59: Summering av valalte
Page 290 and 291: 260 vart fall en mycket likartad) e
Page 293 and 294: Källförteckning Källförteckning
Page 295 and 296: [64] Marcusson, L., (2001), Total C
Page 297 and 298: [111] Marcusson, L., (2002), Beslut
Page 299 and 300: VII [155] Rojas, M., (2002), Carmen
Page 301 and 302: [187] Brousseau, K. R., Driver, M.
Page 303 and 304: [13] Ejvegård, R., (1993), Vetensk
Page 305 and 306: XIII [120] Musashi, M., (1984), De
Page 307 and 308: XV Fråga 11 U3: Är underlaget van
Page 309 and 310: XVII Fråga 27 V7: Hur stor betydel
Page 311 and 312: Bilaga 2: Den normativa modellen H4
Page 313 and 314: 15 Finns det stöd inom organisatio
Page 315 and 316: 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53
Page 317 and 318: 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84
Page 319 and 320: 96 97 98 99 100 101 102 103 104 105
Page 321 and 322: 126 127 128 129 130 131 132 133 134
Page 323 and 324: Bilaga 4 : Enkätfrågor IT-projekt
Page 325 and 326:
76 Ledarskap 77 ” 78 ” 79 ” 8
Page 327 and 328:
139 ” ” 140 ” ” 141 ” ”
Page 329 and 330:
14 Vilken kompetensnivå har du i d
Page 331 and 332:
36 Hur medvetet arbetar organisatio
Page 333 and 334:
55 Hur värderar du din (projektled
Page 335 and 336:
75 Vilken kompetensnivå har projek
Page 337 and 338:
90 Hur stor betydelse har din perso
Page 339 and 340:
104 Hur stor betydelse har informat
Page 341 and 342:
125 Hur stort behov av trygghet har
Page 343 and 344:
143 Vill du delta i flera undersök
show all

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?