Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

106
inte kan bestämmas i förväg. Härav följer att strategin måste verka
på fältet för att ordna upp enskildheter på ort och ställe och göra de
justeringar för att tillgodose helheten, som ständigt blir nödvändiga.
Strategen kan alltså aldrig hålla sin hand borta från genomförandet.
[132] (s 143)
Till strategin har Diesen [133] lagt asymmetri och fått asymmetrisk
strategi: ”Der som en strategisk aktør velger å ta opp kampen på en
anden måte eller på et annet sted enn det motparten legger opp til”
[133] (s 70).
Från berättelsen hämtas en diskussion om strategi och asymmetri:
– Vi hade samma metod och regelverk. Vi hade samma mål, tror
jag i alla fall. Det är möjligt att Styrbjörn hade fler och andra än de
han gav mig, det vet jag inget om. Om så var fallet borde det innebära
att vi hade olika strategier. Fram till Styrbjörns beslut, som jag inte
förstod, hade vi samma strategi enligt min uppfattning då. Nu är jag
betydligt osäkrare. Asymmetrisk information, spelteori, systemteori
och nu strategi gör mig osäker på vad vi egentligen hade för samsyn.
Det är klart att han, Styrbjörn menar jag, kunde ha en annan
agenda. Jag menar att han kan ha haft ett annat behov, som jag inte
såg eller förstod. Allt verkar möjligt just nu.
– Menar du att det skulle kunna vara en asymmetrisk strategi? I
detta sammanhang skulle det kunna betyda att Styrbjörn gör saker
som du inte har förväntat dig utifrån er gemensamma syn på hur
projektet ska bedrivas och vilka roller ni har.
Strategi är i många företag en del av verksamheten, vilket även gäller
för IT-verksamheten. Samordning av ett företags olika strategier behövs
för att asymmetrisk strategi inte ska uppkomma. Om så ändå
sker försvåras möjligheten att genomföra strategierna.
3.4 Förklaringsmodeller
Förklaringsmodeller är de modeller/teorier som beskriver företeelsen,
kontexten och faktorerna. Man kan använda ett flertal modeller för att
ge olika perspektiv av det undersökta, vilket ger mottagaren möjlighet
att uppfatta/förstå då det finns många olika sätt att ta till sig information
(jämför med olika lärstilar). De modeller som jag tar upp här är
Besluts-kunskaps-taxonomi (avsnitt 3.4.1), Tankefigurer (avsnitt 3.4.2),
ANT (avsnitt 3.4.3), AT (avsnitt 3.4.4) och Supersträngar (avsnitt 3.4.5),
vilka ska ses som exempel på förklaringsmodeller.