23.08.2013 Views

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

Asymmetriskt i IT-projekt påverkat beslutsfattande

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

login, varefter Myerson konstaterar: ”I vissa asymmetriska jämvikter<br />

kan avvikare ha en fördel.” [215]<br />

– Med tanke på en av våra tidigare hållplatser, den om beslut menar<br />

jag, borde vi kunna se asymmetrisk information som närliggande<br />

eller samverkande, funderar Sten. Beslut under osäkerhet och spelteorin<br />

måste, vad jag förstår, innehålla asymmetrisk information. Beslutsfattaren<br />

vet inte allt och inte hur andra kommer att reagera eller<br />

agera. Har jag tänkt rätt?<br />

– Det tycker jag att du har gjort, säger Frida. Samtidigt kan jag tro<br />

att beslutsfattaren, t ex Styrbjörn, vet saker som du inte vet och som<br />

påverkar hans beslut.<br />

– Du har en poäng där. Vi kan båda ha haft information som den<br />

andre inte hade, och det kan ha varit en anledning till att det blev<br />

som det blev.<br />

Asymmetrisk information har samband med kommunikation och beslutsunderlag,<br />

men även med psykologi, pedagogik, filosofi, kunskap<br />

och ledarskap. Jag kan gå så långt som att säga att asymmetrin har<br />

samband med alla andra faktorer plus problemområde och kontext.<br />

3.3.2.3 Kaosteori<br />

Kaos kommer från grekiskans chaos, som betyder svalg, gap eller avgrund.<br />

Det är en antik grekisk benämning på världens urtillstånd men<br />

också en ”naturvetenskaplig term för ett tillstånd då utvecklingen av<br />

ett system är omöjlig att förutse, därför att små störningar kan få stora<br />

och på sikt oförutsebara verkningar. Den minsta osäkerhet i vår kunskap<br />

om begynnelsetillståndet omöjliggör då prognoser över långa<br />

tidsperioder, även om enkla deterministiska lagar gäller inom systemet”<br />

[6].<br />

Edward N Lorenz (matematiker och meteorolog) gjorde väderleksprognoser<br />

med hjälp av dator. Vid ett tillfälle 1961 använde han tre<br />

decimaler vid inmatning i stället för de sex decimaler, som var brukligt.<br />

Han fick då ett skiljande resultat från motsvarande inmatning<br />

med sex decimaler. Skillnaden som uppkom berodde på de små skillnader<br />

som fanns i startvariablernas värdeskillnader. Ganska snart börjar<br />

små skillnader i prognosen att uppkomma, och dessa skillnader<br />

ökar allteftersom [157], [158], [159], [160]. De små skillnaderna i början<br />

som får stora effekter i slutet kallas fjärilseffekten. ”Misstag och osä-<br />

89

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!