Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

43.3.4 Direktiv om luftkvalitet
Förhandlingarna om det förslag till direktiv för luftkvalitet (se
faktapromemoria 2005/06:FPM51) som kommissionen föreslog hösten
2005 har varit intensiva under året. Syftet med förslaget är att ersätta fem
nu gällande rättsakter om luftkvalitet och samtidigt införa nya
gränsvärden för små partiklar PM 2,5. Ambitiösa gränsvärden är en
förutsättning för att Sverige ska kunna uppfylla de nationella
miljökvalitetsmålen Frisk luft och Begränsad klimatpåverkan, och
särskilt delmålet för partiklar. Sverige har därför argumenterat utifrån
kommissionens kostnadsberäkningar för att skärpa gränsvärdena för små
partiklar och fått visst (men inte tillräckligt) stöd för detta. Andra länder
framförde att det krävs gemensamma åtgärder inom EU för att leva upp
till de gränsvärden som kommissionen föreslog och ville tvärtom
försvaga kommissionens förslag. De österrikiska och finska
ordförandeskapen lade därför fram en kompromiss där kraven
beträffande små partiklar hade försvagats. Kompromissen innebar att
gränsvärdena för PM 2,5 i förhållande till kommissionens förslag höjdes
från 20 mg/m³ (mikrogram per kubikmeter) till 25 mg/m³ och att värdet
blir bindande från 2015 i stället för 2010. Vid rådsmötet i oktober antogs
denna kompromiss oförändrad och en gemensam ståndpunkt antogs med
kvalificerad majoritet. Sverige kunde inte acceptera kompromissen utan
lämnade en röstförklaring till protokollet där regeringen framhåller att
överenskommelsen inte lever upp till målsättningen i sjätte
miljöhandlingsprogrammet och att Sverige har striktare nationella gränsvärden
att leva upp till. Samråd och information har skett löpande med
miljö- och jordbruksutskottet samt EU-nämnden inför varje rådsmöte.
43.3.5 Förordning om typgodkännande av motorfordon, Euro5/6
Inom ramen för den tematiska strategin om luftkvalitet presenterade
kommissionen i december 2005 ett förslag till förordning om
utsläppskrav för personbilar och lätta lastbilar, kallat Euro 5 (se
faktapromemoria 2005/06:FPM49). Kraven innefattar skärpta regler
särskilt för utsläpp av partiklar och kväveoxider samt krav på tillgång till
reparationsinformation för oberoende bilverkstäder. I den debatt som
hölls på rådsmötet i mars föreslog Sverige skärpta gränsvärden för både
kväveoxider och partiklar. Sverige har också drivit skärpta kallstartskrav
och att bilar som helt eller delvis drivs med alternativa bränslen ska
omfattas av förordningen. För tyngre personbilar har Sverige velat se ett
temporärt undantag i Euro 5 som upphör samtidigt som nya krav enligt
Euro 6 träder i kraft, under förutsättning att Euro 6 införs skyndsamt.
Vid rådsmötet i juni hölls återigen en debatt om Euro 5, som
fokuserade på möjligheten att i samma förordning införa en ny kravnivå
för kväveoxider från dieselbilar, kallat Euro 6. Flertalet medlemsstater,
däribland Sverige, hävdade att strängare krav är nödvändiga både för att
hävda den europeiska bilindustrins konkurrenskraft gentemot bl.a. USA
och Japan, och för att klara de krav på luftkvalitet som kommissionen
föreslår i luftkvalitetsdirektivet. Rådsslutsatser om Euro 5 var planerade
till rådsmötet i oktober, men sköts upp till decembermötet på grund av
Europaparlamentets tidtabell. Samråd och information med EU-nämnden
Skr. 2006/07:85
222