Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

• klimatförändringar och ren energi;
• hållbar transport;
• hållbar konsumtion och produktion;
• bevarande och förvaltning av naturresurser;
• folkhälsa; social integration,
• demografi och migration samt
• globala utmaningar i fråga om fattigdom och hållbar utveckling.
Det finns sammantaget ett 70-tal olika åtgärder och ett flertal operativa
mål och kvantitativa målsättningar. Betydande vikt läggs vid olika
arrangemang för att få till stånd att beslut och handlande generellt bidrar
till en hållbar utveckling. Som en grund läggs ett antal viktiga mål och
huvudprinciper för politiken. Forskning och utveckling samt utbildning
lyfts fram som viktiga för att främja en hållbar utveckling. Vidare
betonas konsekvensbeskrivningar som underlag för beslut i EU och
ekonomiska styrmedel som viktiga instrument samt hållbar konsumtion
och produktion.
Uppföljningen bygger på en cykel där Europeiska rådet i december
vartannat år, med start 2007, gör en samlad värdering av strategin. Som
underlag ska Europeiska kommissionen lägga fram en framstegsrapport,
som redovisar vad som gjorts på EU-nivå och nationellt och som bl.a.
bygger på en uppsättning indikatorer. Rapporten ska innehålla förslag på
ytterligare åtgärder och riktlinjer. Kopplingarna mellan EU-nivån och
den nationella nivån förstärks genom att medlemsstaterna rapporterar in
relevanta åtgärder till kommissionen, genom ett åtagande att samtliga
medlemsstater förutsätts ha nationella hållbarhetsstrategier och att ett
frivilligt system med kollegiala granskningar (peer review) av den
nationella politiken införs. Strategin anvisar vidare olika slag av insatser
för att engagera näringslivet, forskningen och andra viktiga aktörer för
arbetet, liksom EU:s olika institutioner och organ. Genom den nya
uppföljningscykeln kommer en samlad uppföljning att ske i december
2009 under det svenska ordförandeskapet. Från svensk sida bedömdes
förhandlingsresultatet som mycket gott.
7 Ett område för frihet, säkerhet och rättvisa –
Haagprogrammet
Det är i Sveriges intresse att unionen kan göra framsteg i frågor om
asyl och migration, gränskontroll, brottsbekämpning och civilrättsligt
samarbete. Sverige ser ett behov av reformer när det gäller beslutsfattandet
inom tredje pelaren. Det var ett av skälen till att Sverige
ställde sig bakom förslaget till konstitutionellt fördrag. Sverige har
under halvtidsutvärderingen av Haagprogrammet framhållit att ett
förbättrat beslutsfattande bör ta sin utgångspunkt i den lösning som
utarbetats inom ramen för det konstitutionella fördraget.
Europeiska rådet antog den 5 november 2004 det nya femåriga arbetsprogrammet
för genomförande av ett område med frihet, säkerhet och
Skr. 2006/07:85
36