Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

gränskontrollstationen vid Rafah mellan Gaza och Egypten och har
innehaft ett antal viktiga tjänster vid EU:s insats till stöd för
uppbyggnaden av den palestinska civilpolisen.
11.6.2 Irak
EU:s Irakpolitik lades fast i en strategi som antogs av Europeiska rådet i
juni 2004 (10423/04 2004-06-10 The European Union and Iraq – A
framework for engagement). Strategins huvudsyfte är att främja
utvecklingen av ett demokratiskt och stabilt Irak med en livskraftig
ekonomi, integrerat i det internationella samfundet. I juni följdes
strategin upp genom kommissionens meddelande om rekommendationer
för ett förnyat EU-engagemang i Irak (10459/06 2006-06-13
Recommendations for renewed European Union engagement with Iraq). I
samband med FN:s generalförsamlingsmöte den 21 september 2005
skrev Irak och EU under en gemensam politisk deklaration (12574/05
2005-09-21 EU-Iraq Joint Declaration on Political Dialogue).
Deklarationen utgör grunden för den politiska dialogen mellan EU och
Irak. 21 november inleddes förhandlingar mellan EU och Irak om ett
handels- och samarbetsavtal. Avtalet kommer att fokusera på
handelsrelationer men även innehålla politiska klausuler om mänskliga
rättigheter, terrorism, migration och massförstörelsevapen.
Kommissionen har upprättat ett delegationskontor i Bagdad och även
utnämnt en så kallad Head of Delegation.
EU:s gemensamma rättsstatsinsats EUJUST LEX påbörjades den 1 juli
2005 med syfte att stödja reformer i såväl polis- som rättsväsendet och
därutöver främja samarbetet mellan domstols-, polis- och kriminalvårdssektorn.
Inom ramen för insatsen ingår utbildning för 1400 irakiska
tjänstemän inom mänskliga rättigheter, ledarskap, brottsutredning och
sektorövergripande samarbete. Under 2006 bidrog kommissionen med
ungefär 200 miljoner euro i bistånd, mestadels kanaliserat via FN:s och
Världsbankens återuppbyggnadsfond för Irak (IRFFI).
11.6.3 Iran
Frågan om Irans kärntekniska program har varit högprioriterad för EU
under 2006. Ansträngningarna genom EU3/EU (Frankrike,
Storbritannien och Tyskland, med stöd av EU:s höge representant Javier
Solana), inom ramen för FN:s säkerhetsråd och stormaktsgruppen 3+3
(Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA, Ryssland och Kina) har
fortgått. De syftar till att förmå Iran att ta de steg som omvärlden har
bedömt nödvändiga för att börja bygga förtroende och få garantier för att
Iran inte utvecklar kapacitet att framställa kärnvapen. Javier Solana har
under 2006 spelat en aktiv roll i ansträngningarna att förmå Iran att frysa
sin verksamhet för anrikning av uran och möjliggöra återupptagande av
förhandlingar. I utbyte överlämnade Solana i juni å de sex ländernas
vägnar ett erbjudande om samarbete för bl.a. utveckling av civil
kärnenergi i Iran, vilket regimen i Teheran hittills inte antagit. Sverige
har under 2006 ställt sig bakom dessa ansträngningar och, liksom övriga
EU, stött EU3-linjen i den kärntekniska frågan. Frågan har kontinuerligt
Skr. 2006/07:85
67