Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

örligheten.
EG-domstolens dom den 28 september 2006: Kravet på ett sådant
förhandstillstånd som det aktuella utgör ett hinder för handeln mellan
medlemsstaterna. Sådana bestämmelser, vilka har till syfte att genom
styrning av alkoholkonsumtionen förebygga de samhälleliga, sociala och
medicinska skadeverkningarna av alkoholhaltiga ämnen och därigenom
motverka alkoholmissbruk, bidrar till att skydda folkhälsan och allmän
ordning. Domstolen överlämnar åt den nationella domstolen att bedöma
proportionaliteten. Följaktligen ansåg domstolen att EG-fördraget inte
utgör hinder mot ett sådant system som det aktuella under förutsättning
att det inte mot bakgrund av de faktiska och rättsliga omständigheter som
kännetecknar förhållandena i den berörda medlemsstaten framgår att det
är möjligt att skydda folkhälsan och allmän ordning mot alkoholens
skadeverkningar genom åtgärder som i mindre utsträckning påverkar
handeln inom gemenskapen.
C-452/04 (ERS2004/228:3) Fidium Finanz AG mot Bundesanstalt für
Finanzdienstleistungsawufsicht; begäran från Vervaltungsgericht
Frankfurt am Main, Tyskland
Frihet att tillhandahålla tjänster – Fri rörlighet för kapital – Bolag med
säte i tredjeland – Verksamhet som i sin helhet eller till övervägande del
riktar sig mot en medlemsstat – Yrkesmässig kreditgivning – Krav på
förhandstillstånd i den medlemsstat där tjänsten tillhandahålls
Den tyska domstolen har frågat EG-domstolen om ett bolag som är
etablerat i ett tredjeland (här Schweiz) och som bedriver utlåningsverksamhet
i förhållande till konsumenter i en medlemsstat (Tyskland) men
som inte omfattas av auktorisationsreglerna i etableringslandet eftersom
det inte bedriver någon verksamhet där, kan åberopa bestämmelserna om
fri rörlighet för kapital enligt artikel 56 EG till stöd för att få fortsätta sin
yrkesmässiga kreditverksamhet i förhållande till invånarna i medlemsstaten
i fråga eller om den situationen enbart omfattas av bestämmelserna
om fri rörlighet för tjänster enligt artikel 49 EG.
Sverige har inte yttrat sig skriftligen men deltagit vid muntlig
förhandling och anfört följande. Domstolens praxis vad gäller förhållanden
medlemsstater emellan torde ge stöd för att en parallell
tillämpning av olika friheter oftast är möjlig. Det är därför svårt att finna
ett direkt stöd för att det i ett fall som det aktuella skulle vara uteslutet att
den fria rörligheten för kapital kan bli tillämplig. Transaktioner mellan en
medlemsstat och ett tredjeland väcker emellertid väsentligen annorlunda
frågor än de som uppkommer medlemsstater emellan. Mot den bakgrunden
kan det vara motiverat att närmare granska relationen mellan de
olika friheterna, eftersom fördragets fria rörlighet för varor, personer,
tjänster och etableringsfriheten inte är tillämpliga i förhållande till
tredjeland.
EG-domstolens dom den 3 oktober 2006: Av lydelsen av artikel 49 EG
och artikel 56 EG samt av deras placering i två olika kapitel i avdelning
III i fördraget framgår att bestämmelserna, även om de är nära knutna till
varandra, är avsedda att reglerna olika situationer och att de vardera har
ett eget tillämpningsområde. Det är i och för sig inte uteslutet att en
Skr. 2006/07:85
Bilaga 1
270