Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

tillämpning när det av objektiva omständigheter, som kan kontrolleras av
utomstående, framgår att CFC-bolaget utgör en fiktiv etablering som inte
bedriver någon reell näringsverksamhet i form av rörelse inom
värdmedlemsstatens territorium. Det ankommer på den nationella
domstolen att pröva om CFC-lagstiftningen kan tolkas så att den
uppfyller dessa villkor.
C-234/04 (ERS2004/146:1) Rosmarie Kapferer mot Schlank &
Schick GmbH; begäran från Landesgericht Innsbruck, Österrike
Domstols behörighet på privaträttens område – Förordning (EG) nr
44/2001 – Tolkning av artikel 15 – Behörighet vid konsumenttvister –
Löfte om vinst – Vilseledande reklam – Domstolsavgörande angående
behörighet – Laga kraft – Återupptagande i andra instans –
Rättssäkerhet – Gemenskapsrättens företräde – Artikel 10 EG
Den österrikiska domstolen frågade EG-domstolen om samarbetsprincipen
i artikel 10 EG innebär att en domstol i högre instans är skyldig
att ompröva och upphäva underinstansens bedömning att den är behörig
domstol när domen såvitt denna fråga vunnit laga kraft enligt nationella
processuella bestämmelser. Behörighetsfrågan kräver i sig tolkning av
vad som utgör en konsumenttvist i den mening som avses i förordning
(EG) 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och
verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen).
Sverige begränsade sitt yttrande till den första frågan och anförde att
samarbetsprincipen i artikel 10 EG inte innebär att överinstansen är
skyldig att ompröva underinstansens beslut i behörighetsfrågan när
frågan har behandlats i behörig ordning i underinstansen och beslutet har
vunnit laga kraft enligt nationella processuella regler. Omständigheterna i
målet var sådana att varken någon tvingande bestämmelse till svagare
parts fördel eller någon bestämmelse om exklusivt forum som rätten
självmant har att beakta har åsidosatts.
EG-domstolens dom den 16 mars 2006: Principen om rättskraft äger stor
betydelse i såväl gemenskapsrätten som i de nationella rättsordningarna.
För att säkerställa såväl en stabil rättsordning och stabila rättsförhållanden
som en god rättskipning är det viktigt att domstolsavgöranden
som har vunnit laga kraft efter det att tillgängliga rättsmedel
har uttömts eller fristerna för dessa har löpt ut inte längre kan angripas.
En nationell domstol är följaktligen inte skyldig enligt gemenskapsrätten
att underlåta att tillämpa nationella processregler som leder till att
avgöranden vinner laga kraft, även om ett sådant beslut skulle kunna
avhjälpa ett åsidosättande av gemenskapsrätten. När medlemsstaterna
inför regler för att väcka talan vid domstol i syfte att tillvarata rättigheter
som enskilda har till följd av gemenskapsrättens direkta effekt, får dessa
regler varken vara mindre förmånliga än dem som avser liknande talan
som grundas på nationell rätt (likvärdighetsprincipen) eller göra det i
praktiken omöjligt att utöva rättigheter som följer av gemenskapsrätten
(effektivitetsprincipen). Samarbetsprincipen i artikel 10 EG innebär inte
en skyldighet för en nationell domstol att underlåta att tillämpa nationella
processregler i syfte att ompröva och upphäva ett lagakraftvunnet
domstolsavgörande när det framgår att avgörandet strider mot
Skr. 2006/07:85
Bilaga 1
267