Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

åläggas ansvar för att undanröja sådana hinder.
Generaladvokatens förslag till avgörande den 17 november 2005:
Säkerhetskraven för den aktuella maskinen har fullständigt harmoniserats
genom direktiv 98/37/EEG. Bedömningen i målet måste därför ske med
hänsyn till direktivets bestämmelser och inte enligt artikel 28 EG. Då det
behöriga ministeriet inte vidtagit åtgärder för att avlägsna fordonslyften
från marknaden får det antas att den uppfyller kraven i direktivet och
direktivet således förbjuder att utsläppande på marknaden av fordonslyften
begränsas. En statstjänstemans uttalanden ska tillskrivas
medlemsstaten när adressaterna p.g.a. uttalandenas form och
omständigheterna i övrigt ges intrycket att det är fråga om officiella
statliga upplysningar och inte tjänstemannens personliga uppfattning. I
en sådan situation kan medlemsstater inte undgå ansvar genom att
hänvisa till den interna ansvarsfördelningen. Om adressaterna får
intrycket att uttalandena görs med statlig auktoritet, trots att sådan inte
existerar, kan en medlemsstat dock undgå ansvar för uttalandena genom
att omgående ge adekvat information om det rätta förhållandet. Om den
nationella domstolen finner att tjänstemannens uttalanden i detta fall ska
tillskrivas den aktuella medlemsstaten måste uttalandena i enlighet med
tidigare praxis också anses utgöra en begränsning av handeln med den
aktuella maskinen. Ett åsidosättande som kan tillskrivas staten kan inte
rättfärdigas med hänvisning till skyddet för hälsa eller tjänstemannens
yttrandefrihet.
C-170/04 (ERS2004/90:3) Klas Rosengren m.fl. mot Riksåklagaren;
begäran från Högsta domstolen, Sverige
Alkoholdrycker – Det svenska detaljhandelsmonopolet för alkohol –
Förbud mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker – Fråga
huruvida förbudet kan skiljas från monopolets funktionssätt – Artikel 31
EG – Artikel 28 EG – Förenlighet
Högsta domstolen har frågat EG-domstolen om det svenska principiella
förbudet (jämför 4 kap 2 §, 5 kap 5 § och 10 kap 10 § alkohollagen
(1994:1738)) för en privatperson att själv föra in alkoholdrycker i annat
fall än då denne medföljer transporten som resande är förenligt med
gemenskapsrätten.
Sverige har anfört att det svenska detaljhandelsmonopolets ensamrätt
omfattar alla tillhandahållanden av alkoholdrycker mot ersättning till
konsumenter i Sverige, oavsett formen för tillhandahållandet. Det saknar
alltså betydelse om tillhandahållandet sker genom t.ex. butiksförsäljning,
postorder eller Internet. Att andra aktörer inte kan tillhandahålla
konsumenter i Sverige alkoholdrycker är en nödvändig följd av detaljhandelsmonopolets
existens. Eftersom de aktuella reglerna är
bestämmelser om handelsmonopolet och dess funktion, ska de enligt
domstolens praxis bedömas enligt artikel 31 EG. Systembolagets
ensamrätt är rimligt avgränsat eftersom det endast är fråga om monopol
på detaljhandel. Bestämmelserna missgynnar heller inte handeln med
utländska varor i förhållande till inhemska. De är därför förenliga med
artikel 31 EG. Om det skulle anses att artiklarna 28 och 30 EG ska
tillämpas är bestämmelserna under alla omständigheter förenliga med
Skr. 2006/07:85
Bilaga 1
286