Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

6 Lissabonstrategin och strategin för hållbar
utveckling
6.1 Lissabonstrategin
EU:s tillväxt och sysselsättningsstrategi är en högt prioriterad fråga
för Sverige.
Sverige har verkat för ett kraftfullt genomförande av strategin på
såväl EU-nivå som på nationell nivå.
Sverige har också verkat för en ambitiös uppföljning av strategin för
att stärka det politiska åtagandet från medlemsstaterna.
Sverige verkar fortsatt för att Lissabonstrategins mål om tillväxt och
konkurrenskraft även ska vägleda EU:s yttre handelspolitik via
Lissabonstrategins externa dimension.
Under 2006 har arbetet med EU:s gemensamma strategi för hållbar
tillväxt och full sysselsättning, den så kallade Lissabonstrategin, drivits
vidare på EU-nivå och nationell nivå. Strategin löper fram till 2010 och
syftar till att driva på ekonomiska reformer, stärka den sociala sammanhållningen
i unionen samt främja en miljömässigt hållbar utveckling.
Arbetet följer den årliga cykel som etablerades i och med halvtidsöversynen
av Lissabonstrategin 2005, med integrerade riktlinjer som ska
ligga till grund för medlemsstaternas 3-åriga handlingsprogram för
genomförandet av Lissabonstrategin i den nationella politiken. Riktlinjerna
fokuserar på reformer för att främja konkurrenskraft och
ekonomisk tillväxt samt ökad sysselsättning inom ramen för det
övergripande målet för hållbar utveckling. Strategin följs upp varje år av
stats- och regeringscheferna vid vårtoppmötet som utvärderar framstegen
i Lissabonstrategin och ger vägledning för det fortsatta arbetet.
Kommissionens framstegsrapport 2006
I januari presenterade kommissionen sin årliga framstegsrapport inför
Europeiska rådets möte i mars samma år. Rapporten innehöll en första
utvärdering av de nationella handlingsprogrammen (NHP) för
genomförandet av Lissabonstrategin, vilket mynnade ut i ett antal
generella slutsatser:
• Det finns betydande skillnader i programmen, bl.a. vad gäller
integrering av gemensamma och upprättande av nationella mål. För
flera länder saknas ofta mål och tidtabeller.
• Samordningen mellan de tre politikområdena; makro, mikro och
sysselsättning behöver stärkas för att fullt ut utnyttja synergierna och
ge resultat.
• Endast ett fåtal NHP ger konkreta åtgärder för att stärka konkurrensen
och motverka marknadshinder. Endast hälften av medlemsstaterna
har satt nationella mål för investeringar i forskning och utveckling.
Skr. 2006/07:85
32