Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

organisation.
EG-domstolens dom den 1 juni 2006: Artikel 9.2 i direktiv 93/83/EEG
ska tolkas så, att när en kollektiv organisation anses bemyndigad att
förvalta rättigheterna för en innehavare av upphovsrätt eller närstående
rättigheter som inte överlåtit handhavandet av sina rättigheter till en
kollektiv organisation, har denna organisation befogenhet att utöva
innehavarens rätt att meddela eller vägra tillstånd till en kabeloperatör att
via kabel vidaresända ett program, och denna organisations handhavande
av nämnda innehavares rättigheter är följaktligen inte begränsat till att
endast avse de finansiella aspekterna av dessa rättigheter. Direktivet
utgör dock inte hinder för att rätten till vidaresändning överlåts.
C-300/05 (ERS2005/169:2) Hauptzollamt Hamburg-Jonas mot ZVK
Zuchtvieh-Kontor GmbH; begäran från Bundesfinanzhof, Tyskland
Direktiv 91/628/EEG – Skydd av djur vid transport – Begreppet
transport – Beaktande av den tid det tar att lasta och lossa djur
Den tyska domstolen har frågat EG-domstolen om tiden för i- och
urlastning ska ingå i de längsta transporttider som avses i bilagan till
direktiv 91/628/EEG om skydd av djur vid transport.
Sverige anförde att tiden för i- och urlastning ska ingå i de längsta tillåtna
tiderna för transport av djur i denna bestämmelse. En motsatt tolkning av
direktivet medför att tiden för i- och urlastning, som ofta är det moment
under transporten som ger upphov till mest stress, lämnas oreglerad.
EG-domstolens dom den 23 november 2006: Begreppet transport i punkt
48.4 d i bilagan till direktiv 91/628/EEG ska tolkas så, att det inbegriper
lastning och lossning av djuren.
C-316/05 (ERS2005/172:3) Nokia Corporation mot Joacim Wärdell;
begäran från Högsta domstolen, Sverige
Gemenskapsvarumärke ─ Artikel 98 i förordning (EG) nr 40/94 ─
Intrång eller handlingar som skulle kunna innebära intrång ─ Skyldighet
för en domstol för gemenskapsvarumärken att förbjuda tredje man att
fortsätta sådana handlingar ─ Rekvisitet särskilda skäl att inte utfärda
ett sådant förbud ─ Skyldighet för en domstol för gemenskapsvarumärken
att vidta åtgärder som syftar till att säkerställa att ett sådant
förbud efterlevs ─ Nationell lagstiftning i vilken stadgas ett generellt
förbud mot intrång eller handlingar som skulle kunna innebära intrång
vid äventyr av straffsanktion
Högsta domstolen frågade EG-domstolen om begreppet ”särskilda skäl” i
artikel 98 i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken ska
tolkas så att en domstol som finner att svaranden har gjort intrång i ett
gemenskapsvarumärke kan, oavsett omständigheterna i övrigt, underlåta
att utfärda ett särskilt förbud mot fortsatt intrång om domstolen bedömer
att risken för fortsatt intrång inte är påtaglig eller på annat sätt endast
begränsad. Frågan är därmed om artikel 98 i förordningen innefattar en
mer långtgående skyldighet att utfärda förbud mot varumärkesintrång
och att förena sådana förbud med vite än vad som följer av 37 a §
varumärkeslagen (1960:644).
Skr. 2006/07:85
Bilaga 1
276