Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen ... - Regeringen

insatser och initiativ på EU-nivå och nationell nivå inom de fyra
prioriterade områdena: skapa ett innovativt Europa; frigöra potentialen
för företag; en mer anpassningsbar arbetsmarknad samt energi och
klimatförändringar. Rapporten innehåller även landspecifika avsnitt med
bedömningar av det nationella genomförandet av strategin.
Regeringen välkomnade kommissionens framstegsrapport i stort. Från
svensk sida välkomnades rapportens fokus på genomförande och de fyra
prioriterade områden som väl återspeglar strategins tre dimensioner.
Regeringen delade kommissionens uppfattning att viktiga framsteg gjorts
i medlemsstaterna om genomförande av Lissabonstrategin men
underströk att den svaga länken i strategin är fortsatt underskott i
genomförande på såväl nationell nivå som på EU-nivå.
6.2 EU:s nya strategi för hållbar utveckling
Europeiska rådet antog i juni en ny strategi för hållbar utveckling.
Sverige gav arbetet med den nya strategin mycket hög prioritet och
kunde medverka till att förhandlingarna resulterade i en ambitiös
strategi som på ett tydligt sätt kan föra EU:s arbete med hållbar
utveckling framåt under de kommande åren.
EU:s första strategi för hållbar utveckling antogs i Göteborg 2001, och
den var en hög prioritet för det dåvarande svenska ordförandeskapet.
Förberedelser för en revidering av strategin hade pågått en längre tid,
innan kommissionen i december 2005 lade fram sitt förslag till en ny
strategi. Sverige hade redan dessförinnan arbetat aktivt för att påverka
förslaget i ambitiös riktning. Kommissionens förslag byggde i hög grad
på Göteborgsstrategin, men det innebar också en vidareutveckling, bl.a.
genom förstärkta uppföljningsförfaranden.
Förslaget bedömdes från svensk sida som en god bas för
förhandlingarna, men att det behövde förstärkas i olika avseenden. Bland
annat betonade Sverige vikten av ett balanserat och väl avvägt
förhållningssätt till de tre dimensionerna (miljö, ekonomi, socialt) och en
nära koppling till Lissabonstrategin. Sverige ville se att tydliga mål och
åtgärder innefattades i strategin. På de olika områden som var aktuella
drev Sverige en lång rad specifika krav, som t.ex. gällde klimat,
kemikalier, folkhälsa, demografi, bioenergi m.m. Sverige lade stor vikt
vid att de nya uppföljningsförfarandena blev starka och tydliga.
Förhandlingarna pågick under första halvan av året. De berörde i stort
sett hela rådsstrukturen, eftersom de konkreta målen och åtgärderna i
förslaget spände över ett brett fält av politiken. På motsvarande sätt blev
stora delar av Regeringskansliet engagerat i förhandlingsarbetet. Nästan
alla rådsformationer hade förslaget på sina dagordningar för diskussion
och medlemsstaterna formulerade skriftliga och muntliga inlägg. För att
samordna processen och för att hantera övergripande frågor inrättades en
tillfällig ”vängrupp” under Coreper”. Gruppens arbete resulterade i ett
utkast till samlat slutdokument i början av juni, vilket utan diskussion
kunde antas vid toppmötet. Från svensk sida bedömdes förhandlingsresultatet
som mycket gott.
Den nya strategin identifierar sju huvudutmaningar:
Skr. 2006/07:85
35